· Livet

Hemmet som skuld och befrielse

Hemmet kan vara både trygghet och skuld, tillgång och kostnad, identitet och frihet. Det var det jag fastnade för när jag skrev den här texten efter en Stockholmshelg 2018.

Jag har gått igenom texten 2026 och kortat den tidsbundna poddingången. Kärnan – hur bostaden påverkar både ekonomi och livsval – står kvar.

Bostaden är mer än en investering

Det är lätt att prata om bostaden som ett objekt på en balansräkning. Men hemmet är också platsen där vardagen faktiskt händer.

Det är därför bostadsbeslut blir så laddade. De handlar samtidigt om pengar, trygghet, status, geografi, familj och framtidsplaner.

Historisk kollektiv bostadsmiljö, Meyer 1926
Hemmet är både privat rum och ekonomisk struktur.

Hemmet som skuld

Ett stort boende med höga lån kan göra ekonomin sårbar. Månadskostnaden måste bäras oavsett om jobbet känns meningsfullt, inkomsten minskar eller livet förändras.

Det är där bostaden kan börja styra andra beslut. Man kanske stannar kvar i ett jobb, skjuter upp en separation eller tackar nej till något annat därför att den ekonomiska fallhöjden blivit för stor.

Hemmet som befrielse

Men samma bostad kan också ge stabilitet, låg framtida kostnad och en känsla av kontroll – särskilt om lånen är rimliga och boendet passar livet man faktiskt vill leva.

Det är därför “äga eller hyra?” är en för enkel fråga. Det viktiga är vad boendet gör med resten av ekonomin och livet.

Den verkliga frågan är handlingsfrihet

För mig har bostadsekonomi allt mer kommit att handla om marginal. Hur mycket av inkomsten binds varje månad? Hur lätt är det att byta riktning? Hur mycket tid och underhåll kräver boendet?

Ett hem kan vara fantastiskt och ändå för dyrt. Ett billigare boende kan vara rationellt och ändå göra livet sämre.

Det är samma avvägning som återkommer över hela bloggen: pengar är ett verktyg för att skapa ett liv man vill leva, inte ett mål i sig.

IGMR

23 kommentarer

  1. Shrimphorse
    Hold up, jag trodde ni bodde i Sthlm. Men blandar nog ihop det bara. Hursomhelst så ska jag lyssna på avsnittet, låter intressant. En reflektion kring boende är nu när vår familj flyttat ut på landet känner att vi till viss del också lämnat "bostadsmarknaden". Värdet på bostaden ligger till störst del i möjligheterna och valen än på utropspris på hemnet. En gård är väl inget man tänkt sig sälja om 2-5år heller för att klättra vidare på bostadskarriärsstegen. Det är för få grannar/objekt som säljs för att det ska bli samma fikasnackis som i villaområdena i stan.
    1. Anonym
      Nej vi huserar i the dirty south, sveriges tredje största stad.

      Vad skönt det måste vara. Vi har slutat prata boende, inredning och renovering med grannar och vänner. Det fungerar ganska bra och det blir snabbare prat om annat...

      De tar upp i detta avsnitt att någonstans i början 1900 talet värderades bostaden mer än marken den stod på, så var det inte tidigare. Det föränderligas värde överträffade de verkliga värdena och saker började bli galet.

    2. Anonym
      What? Ni bor i Malmö - jag arbetar där men bor i Lund.
      Nice!
      Anna
    3. Anonym
      Kul! Yes box. Vi är malmöiter. Har börjat förstå att vi är ett gäng här i söder som funderar på detta med FI, FIRE eller vad man nu ska kalla det.
    4. ansi
      Vad kul! Själv bor jag i ystad sen ett drygt år tillbaka. Flyttade från Gbg hit, och igår var vi på visning på en lgh i Lund till dottern som ska flytta dit. Kanske ska ha en Skåne-träff?
    5. Anonym
      En skåneträff hade varit ungefär hur roligt som helst.
  2. Shrimphorse
    Aha, bodde själv i Malmö i drygt 8 år, har många vänner kvar och åker dit rätt ofta. Kul. Men tänker angående värdet att det är väl fortfarande location location location som gäller för mäklarna? Huset är viktigt med var det ligger är väl fortfarande viktigt? Får ta och lyssna nu och sluta dra förhastade slutsatser och killgissningar!
  3. Anonym
    Kul! Vi är bosatta sedan 2004 och lär bli kvar. Pratar dock löst om en geoarbitrageflytt inom Skåne när sonen blir större. For now är vi kvar. Pluggade/jobbade du här nere?

    Haha ja gör det. Det klarnar då. De har en större diskussion och jag kanske skulle skrivit "fastighet" istället för "bostad". Det
    1. Shrimphorse
      Bodde där 2000-2008. Både pluggade och jobbade under åren. Kom aldrig in i bostadskarriären under mina år i stan. Vilket är synd att vi inte kunde göra en geoarbitrageflytt. Gården vi bor på nu kostade väl som en tvåa i österförort i Göteborg typ... Är ursprungligen från (född) i Sthlm och min familj bor där. Så jämför jag med vår gård hade vi inte ens fått en etta innanför tullarna för pengen.
    2. Anonym
      Ja dessa bostäder... vi förlorade alla pengar på en dålig lägenhetsaffär och fick spara som tokar + ta blancolån för att köpa vårt hus. Skulle inte gjort på samma sätt nu men det blev ju bra till slut även om en del kortisol producerats i onödan.

  4. Anonym
    ... det fanns etn tid då att låna ut till fastigheter i städer var en betydligt otryggare verksamhet än att låna ut till jordbruk och skogsfastigheter.
  5. Shrimphorse
    Nu har jag lyssnat på avsnittet! Det var intressanta tankar. De utgår såklart från ett urbant perspektiv och jag skulle argumentera för att bostaden nog alltid varit en form av statussymbol och framför allt en ekonomisk motor. Förr i tiden handlade det kanske mer om hur bra odlingsmark som ägdes, eller hur stort herrgård med tillhörande jaktmarker, naturresurser osv. Det var väl iom industrialiseringen och urbaniseringen som boendet förlorade sitt producerande och reella ekonomiska värde. Vad producerar en hyreslägenhet liksom? Något som ersattes av det spekulativa och "drömmen om evig tillväxt"-värde, hello marknadsekonomi. Mkt intressant iallafall. Jag brukar skämtsamt säga att jag är fastighetsskötare (finslipar min pappahumor tills dottern är tillräckligt gammal för att skämmas för mig), då det egentligen är banken som fastighetsägare merparten av vårt hus, än så länge.
    1. Anonym
      Pappaskämt FTW. Antar att det skämtet går högt över dotterns huvud :)

      Blir nyfiken och inspirerad av er flytt och livsval. Är ni öppna med era ambitioner för vänner / familj?
    2. Shrimphorse
      Haha, nä dottern är snart 1,5 så hon fattar inte sin faders vitsiga storhet än, hennes humor går mer åt slapstick, vilket inte är fel det heller!

      Den lilla omställningen vi gjorde med flytten och jobbyte var verkligen det bästa valet vi gjort. Kan verkligen rekommendera att utforska alternativen om ni går i dom tankebanorna. Visade sig att mindre orter också har svårt att locka kvalificerad arbetskraft så jag lyckades även få en löneutveckling som jag troligtvis inte skulle fått i den större staden med hårdare konkurrens. Visst på längre sikt och privat sektor så hade jag nog kommit i kapp och gått förbi lönemässigt rejält. Men vill inte tänka på till vilket pris. Och btw så på lång sikt har jag ändå checkat ut från hjulet!

      Jag är rätt öppen som person och pratar gärna om våra mål osv. Jag har dock stött på en hel del motstånd vilket lett till att jag är mer reserverad att prata om FI nu mera. Vet inte vad det är men det verkar sticka i vissas ögon vad vill vill uppnå, som att våra val är en kritik mot deras val i livet. Vi ifrågasätter ju en hel del av de normer som finns i vårat samhälle men är samtidigt noga med att inte döma någon annan för deras val, så vida det inte inkräktar eller kränker andra människor. Då kan de gott få en släng av sleven så att säga. Men för det mesta är det som man pratar något främmande språk när man börjar prata om FI. Det är som att man håller en disputation i kvantfysik eller nått. Does not compute. Så jag ligger lågt nu. Får väl börja blogga för att vara lite mer aktiv och som du säger, find your tribe.

      Hur har du gjort själv, pratar du/ni öppet om era mål och FI?
    3. Anonym
      Min favorit just nu är att se besviken ut (senast på Naturhistoriska) och fråga varför de bara visar mammutar och inga papputar. Hursomhaver...

      Just det med lönen vittar många om i ChooseFI podden också. Nu är det förvisso amerikanskt men det är häftigt att det verkar kunna vara så här också. På längre sikt hade du investerat mellanskillnaden i lön privat/offentligt som arbetat för dig. Frågan är om du förlorat ngt?

      Ja detta med öppenhet är svårt. Jag bloggar ju anonymt och det säger väl en del. De flesta förstår inte eller blir provocerade. Pratar man i termer "spara för att kunna få mer tid med familjen" är det inga problem. Börjar man prata FIRE börjar det bli svårt.
      Vi var ju uppe i STHLM och träffade Fru EB, Studenten A och KAtarina och det var verkligen en befrielse. Att bara kunna få prata högt om det och utbyta erfarenheter. Känner mig som sagt väldigt glad och pepp efter det. Sen är det kul att gå utanför sin comfort zone och träffa människor man aldrig träffat förr. Det lär vi göra igen om tillfälle dyker upp.
    4. Shrimphorse
      Haha papputar-vitsen lär garanterat generera djupa suckar och stön, mission accomplished!

      Förstår anonymiteten vid bloggandet. Är såklart en frihet att kunna skriva utan att känna att det följer med utanför bloggen. Det stannar liksom i det forumet. Jag tror absolut att det är en viss typ av människor som lockas av tanken på FI. Andra har svårt att ens tänka sig in i ett FIRE- livsval, de älskar att jobba så varför inte spendera pengarna? Är lite kluven till ChooseFI, det är intressant och de har många bra avsnitt, samtidigt lämnar förpackningen och undertonen lite dålig smak för min del. Det skulle lika gärna kunna heta ChooseEntrepreneurship. Introt känns som tonightshow och smaken av marketing ligger kvar i munnen efteråt. Det jag vill ha sagt är att de säljer. Hårt. Med väl använda verktyg inom den värld jag personligen försöker ta lite avstånd från. Jämför man med Madfientist intro tex som hans musikerbror snickrat ihop som andas kreativitet, frihet och humor. Det är liksom den riktningen jag vill gå i. Om du förstår vad jag menar. ChooseFI kanske gör sin podd gratis, jag vet faktiskt inte, men jag tvivlar på det. Och det här är väl en elefant i rummet när det gäller FIRE, att SÄLJA in sitt eget avståndstagande från konsumtion. Många FI-bloggare går den vägen med att tjäna deg på sina bloggar. Kanske ett intressant uppslag för ett framtida blogginlägg?
  6. Fru EfficientBadass
    Fin text! Ska lyssna medan jag utför mina husliga sysslor.
    1. Anonym
      Just do it.
  7. Studenten A
    Tack återigen för i lördags!

    Det är intressant det här med bostäder, det är lite make it och break it om man ser till totalen för en familjs ekonomi, då den är en sådan central del av ekonomin.

    Pratade med min kollega idag på jobbet, hon pendlar från Uppsala till Stockholm för 2 200kr i månaden. Snällt räknat har hon 1,5 timme till jobbet dörr till dörr, det är 3 timmar restid om dagen. Det blir 15 timmars restid på en vecka. Hua.

    Att räkna ut hennes "riktiga" lön vore ingen munter historia, jag tänker bara på alla extra saker som jag skulle vilja "unna mig" för jag binder så mycket tid mot jobbet.
    /A
    1. Frihetsmamman
      Har inte de flesta som arbetar i Stockholm liknande situationer? Det är inte så många som har råd att bo inom tullarna, tänker jag. Särskilt inte med barn.
    2. Studenten A
      Det är förvisso sant. Det knepiga just med Uppsala är den där jäkla länsgränsen som man måste pröjsa för.. :/ Jag bor inte heller innanför tullarna men med hyfsade pendlingsavstånd till city.

      Offtopic: Fru EB har tjatat på mig att läsa din blogg, typ såhär: "du bara MÅSTE läsa frihetsmammans blogg(!)€#!" Så jag kommer här i dagarna börja läsa med nöje och även kommentera!
      Vänligen,
      /A
    3. Anonym
      Vi bor mitt i smeten i Sthlm. Vi har en femma som vi köpte för 15 år sedan. Nu är barnen 11 och 6 år. Vi hade aldrig kunnat köpa lägenheten idag till de priser som gäller nu. Vi upplever dock att vi har enorma fördelar här. Boendekostnaden är ca 8000kr/mån inkl avgift och lån. Skolan tre kvarter bort. Både jag och frugan jobbar inom tullarna och har strax över 100k per månad. Ingen bil men bilpool i grannkvarteret. Jag elcyklar och frugan åker buss. Jag driver en liten hobbyfirma i källaren på fritiden. Barnen får gå till sina kompisar och fritidssysslor - den stora själv. Det senaste året har vi sparat ca 45% av lönen. Vi har en kolonistuga på tunnelbaneavstånd. Vi kanske är ovanliga?
  8. Katarina
    Tack för i lördags det var hur trevligt som helst. Själv är jag inte så öppen med FI så glädjen att få prata om det gjorde att jag tog mig dit trots enorma smärtor i örat (hoppas VERKLIGEN att ingen av er blev smittad!)

    Ja, bostaden. Själv känner jag mig just nu lite fångad i min. Hade det bara varit jag och mannen hade vi flyttat direkt men för barnens skull vill jag inte göra något förhastat. Vi pratar flera gånger varje vecka om ifall vi ska flytta eller ej. Men det är viktigt att det blir av rätt skäl. Vi har det bra där vi har det men gräset ser lite grönare ut på andra sidan. Vi har sedan innan dumpat ett svindyrt och energikrävande hus för vårt enkla och billiga radhus. Den flytten var en no-brainer (och inom samma stad nu vill vi ut i landet). Men nu är det något som tar emot. Får lyssna på den känslan och inte springa iväg...

Nya kommentarer

De äldre kommentarerna finns kvar ovanför. Vanliga kommentarer publiceras direkt; misstänkt spam och känsligt innehåll granskas först.

Hämtar kommentarer …

Skriv en kommentar

Du svarar

E-postadressen visas aldrig. Automatiskt spamskydd är aktiverat.