Vad hände med vår FIRE-plan?

Jag satt och läste igenom lite gamla inlägg och kommentarer här på bloggen häromdagen. I ett kommentarsfält från 2021 skrev jag att familjen IGMR siktade på exit 2026. Jaha, nu är vi här då och jag arbetar fortfarande heltid, fru IGMR likaså. Vi har två fastigheter, ett pågående fritidshusbygge och en fondportfölj som är betydligt mindre än för några år sedan. Faktum är att vi inte ens är miljonärer på vår ISK längre och bufferten är förbrukad. Inte riktigt den FIRE jag såg framför mig 2021 alltså :)

Samtidigt har vår nettoförmögenhet aldrig varit större än idag. Vi är alltså rikare än någonsin men har en vardagsekonomi som just nu är väldigt ansträngd. Hur hamnade vi här?

FIRE-tänket lever kvar

Ni som hängt med länge vet att vår FIRE-resa drog igång på allvar 2018. Efter några tuffa år med små ekonomiska marginaler och min utmattning ville vi få mer kontroll över vår tid. Vi började spara ordentligt, sålde saker, minskade kostnaderna och investerade i indexfonder. Sparkvoten var hög och det var väldigt roligt att följa hur portföljen växte.

Mycket av tänket lever faktiskt kvar. Så sent som häromdagen klippte fru IGMR både mig och IGMR junior. Vi har ju klippt oss hemma i många år nu. Kläder handlar vi numera nästan uteslutande på Vinted och Sellpy. Vi handlar det mesta begagnat, lagar saker som går sönder och gör mycket själva. Vår vardagskonsumtion ser alltså ungefär likadan ut som när vi började spara mot FIRE – förutom maten.

Med ett ganska stort undantag – fritidshuset. Utgifterna har varit på all time high under året med byggmaterial, installationer och hantverkare. Det är nästan komiskt att vi fortfarande klipper varandra hemma samtidigt som vi betalar enorma byggfakturor. Bufferten är förbrukad och vi har fått ta rejält från vårt långsiktiga sparande. Trots två bra inkomster är vardagsekonomin just nu ordentligt pressad. Jag skrev mer om byggekonomin tidigare i höstas.

Vi har alltså blivit betydligt rikare på papperet men samtidigt fått mindre pengar tillgängliga. En stor del av vår förmögenhet är numera bunden i fastigheter i stället för i indexfonder. Ur ett traditionellt FIRE-perspektiv har vi därmed tagit några steg bakåt.

Ångrar vi bygget? Nej, verkligen inte. Både jag och fru IGMR älskar naturen och fritidshuset är något vi länge drömt om. Vi vill faktiskt leva nu också och inte vänta med allt roligt tills vi nått ett visst belopp på kontot. Samtidigt ska det bli väldigt skönt när bygget är klart och vi kan börja återställa våra ekonomiska marginaler. Fru IGMR har dessutom gått tillbaka till heltid efter att ha arbetat mindre under året.

Mitt förhållande till arbetet har också förändrats. Jag trivs med mitt jobb, driver flera stora utvecklingsprojekt och tycker om att få saker att hända. Däremot har jag inget behov av att göra chefskarriär igen. Jag har haft personalansvar tidigare och värdesätter idag den flexibilitet jag har väldigt högt. En roll som kräver ännu mer av min tid lockar inte. Att däremot kunna välja att arbeta mindre framöver vore inte dumt. Kanske 80%, kanske något annat. Jag vill fortsätta utvecklas och vara engagerad på jobbet, men också ha tid för allt annat i livet.

En ny FIRE-plan?

Under hösten har vi börjat prata om hur vi vill ha det när fritidshuset är färdigt. Vi trivs väldigt bra i vårt hus i Limhamn, men har också väldigt mycket kapital bundet där. Så vi har börjat fundera på ett annat upplägg.

När fritidshuset är klart och värderat vill vi undersöka möjligheten att flytta en del av bolånen dit. På sikt är tanken en låg belåningsgrad och förhoppningsvis en situation där vi själva kan välja om vi vill amortera.

Sedan kommer den lite större förändringen. Vi funderar faktiskt på att sälja vårt hus i Limhamn och flytta till en hyresrätt. Vi har bott här i elva år nu, vilket är en väldigt lång tid för mig som har över 30 adresser bakom mig. Jag trivs fortfarande väldigt bra, men är mindre sugen på att sköta två hus. Att dessutom börja renovera sådant man redan renoverat en gång känns sådär. Jag vill hellre lägga tiden på att njuta av fritidshuset och möjligheterna det ger oss.

Vi är dock två utpräglade hemmakatter som uppskattar lugn och natur. Vi vill absolut inte flytta in till centrala Malmö utan helst bo kvar här i Limhamn, gärna nära havet. En fin hyresrätt i ett äldre hus, kanske en del av en villa eller något annat lite speciellt, skulle kunna passa oss väldigt bra. Fru IGMR har en del kontakter som kanske kan hjälpa oss hitta något sådant.

Varför inte bara flytta till fritidshuset då? Jo, IGMR junior går fortfarande i grundskolan och vi vill inte röra till hans tillvaro med skola och kompisar. Dessutom arbetar vi båda i Malmö och trivs med att bo kvar här. När förutsättningarna förändras längre fram kanske vi tänker annorlunda.

Det intressanta med upplägget är förstås ekonomin. Säljer vi huset och behåller fritidshuset skulle vi kunna frigöra en stor del av vårt kapital och placera huvuddelen på ISK igen. Indexfonder är ju fortfarande ett smått mirakel när det gäller att bygga förmögenhet långsiktigt. Tänk att kunna kombinera ett fritidshus i skogen med en fin och lättskött hyresrätt hyfsat nära havet och ett rejält fondsparande. Det lockar rätt mycket.

Ingenting är förstås bestämt. Först ska fritidshuset bli färdigt, vi ska prata med banken och framför allt måste rätt boende dyka upp. Vi lämnar inte vårt nuvarande hus för vad som helst. Hittar vi inget som känns rätt bor vi kvar och fortsätter spara.

Men jag gillar tanken på att vrida vår gamla FIRE-plan lite. I stället för att nödvändigtvis sluta arbeta så tidigt som möjligt kanske vi ska sikta på låg belåning, rimliga fasta kostnader och ett stort kapital i indexfonder. En ekonomi där vi kan välja att arbeta mindre, ta en paus eller fortsätta precis som idag.

Så var står vi i vår FIRE-resa 2026? Rika på papperet, ganska pressade i vardagen och med en ny plan som börjar ta form och ska undersökas vidare.

Först klar med fritidshus, det andra sedan.