Stoicism blev intressant för mig efter utmattningen eftersom mycket av tänkandet liknade sådant jag mött i terapi: skilj på det du kan påverka och det du inte kan påverka.
Texten började 2018 kring en dåvarande favoritpodd. Stoicism, KBT och ACT har beröringspunkter – framför allt kring vad vi kan påverka och hur vi förhåller oss till tankar – men de är inte samma sak.
Från terapi till stoicism
Efter att jag gått in i väggen arbetade jag med psykologiska verktyg för att hantera oro, ältande och undvikande.
Senare kände jag igen delar av samma tankesätt i stoicismen: mycket lidande uppstår när vi försöker kontrollera sådant vi faktiskt inte råder över.

Vad ACT faktiskt handlar om
ACT står för Acceptance and Commitment Therapy. Kärnan är inte att “tänka positivt” eller acceptera allt passivt.
Det handlar snarare om att kunna göra plats för obehagliga tankar och känslor utan att låta dem styra varje beslut – och samtidigt agera i riktning mot sådant man faktiskt värderar.
Stoikernas kontrollprincip
Stoicismen formulerar en närliggande idé: vissa saker står under vår kontroll och andra gör det inte.
Jag kan påverka hur jag förbereder mig inför ett möte, men inte exakt hur andra reagerar. Jag kan påverka mitt sparande, men inte börsens avkastning nästa månad. Jag kan påverka hur jag beter mig i en konflikt, men inte kontrollera den andra personen.
Den distinktionen låter banal men är väldigt användbar.
Negativ visualisering – rätt använd
Stoisk negativ visualisering handlar om att föreställa sig att något man värdesätter kan förändras eller försvinna, inte för att skrämma upp sig själv utan för att minska självklarheten och öka uppskattningen.
För någon med stark oro är det dock viktigt att skilja reflektion från tvångsmässigt katastroftänkande. Ett verktyg som leder till mer ältande är inte automatiskt hjälpsamt bara för att en antik filosof använde en liknande idé.
Det jag behållit
- Fokusera på det jag faktiskt kan påverka.
- Acceptera att obehag inte alltid behöver lösas omedelbart.
- Försök agera efter värderingar snarare än kortsiktig rädsla.
- Påminn mig om att sådant jag tar för givet inte är självklart.
Ingen filosofi ersätter behandling
Stoicism kan vara ett bra språk för vissa livsfrågor. Men det är inte behandling för depression, ångest eller utmattning och ska inte ersätta professionell vård när sådan behövs.
För mig blev det ett komplement till andra sätt att förstå återhämtning och handlingsfrihet – inte en universallösning.
Jag är i det läget där jag måste rita om kartan. Tack och lova så kunde jag se vart jag är på väg och drog i nödbromsen precis innan väggen. Står inför valet om att fortsätta som chef eller att göra något annat. I samband med detta så kom jag på hur vilse och trött jag är just nu - vart är jag på väg, vad är det som gör mig glad, vad vill jag... Podden du refererar till kan hjälpa på vägen, men jag måste göra arbetet med mig själv.
Tack för en bra blogg!
Stoicismen är ett bra ramverk då den enligt mig hjälper till att anordna livet så att det inte skaver.
Hoppas du finner vad som är rätt för dig.
Kan fö även rekommendera The Slow home podcast, den har gett mig både tröst och nya tankar. Och så är den så behagligt lugn.