Status december 2018 - December 2018 läggs till handlingarna och det är dags att se hur denna månad gick
Omorganisation
Månaden har inneburit högt tryck på våra lönearbete för både mig och fru IGMR. Omorganisationer har också hunnits med på båda våra arbeten. Förhandlingarna är i princip klara och kollegor har fått sluta. Jag kan återigen glädjas åt att vi lever på det sättet vi gör med hög sparkvot och fokus på det viktiga. Flera av mina kollegor som har fått gå sitter i en situation där de inte klarar sina kostnader på bara A-kassa. Några av dem har dessutom inte varit med i facket (ingen inkomstförsäkring därmed) och fått anlita egna jurister som företrätt dem i förhandlingarna. Kostsamt för plånbok och sinne. Resultatet har inte blivit vad de önskat, dvs de har ändå fått sluta och har nu en faktura från juristen att vänta.
De två kollegor som är värst ute är ensamstående och har båda precis köpt hus. En av dem kör dessutom omkring i en riktigt fräsig och ny Audi. Jag hoppas de reder ut det. En uppmaning till dig som läsare - se om ditt hus. Arbetsmarknaden är i förändring så se till att inte leva över dina medel. Ha en buffert och dra inte på dig kostnader som gör att du inte klarar att bli av med ditt arbete eller om du/partner blir sjuk. Det är övertydligt för mig nu när dammet lagt sig.
Status december 2018 - pengarna
Så till månadens siffror. Renoveringen av tvättstugan har inte gjort kaos med vår sparkvot - den är fortfarande hög. I denna statusuppdatering lägger jag till en ny mätpunkt - frihetsgrad. Vi siktar på att göra patron ur vid 6,5 miljoner i ISKn. Obs! Patron ur betyder inte att sluta arbeta. Patron ur betyder att vi har valmöjligheter.
Värt att notera är att portföljen har tappat i värde och med börsnedgången. Vårt nysparande väger upp så att värdet, trots det, ökar.
Sparkvot: 46%Frihetsgrad: 3,8%
Vår portfölj steg från 228 560 kr till 246 713 kr. En ökning på 18 153 kr. Vår nettoförmögenhet steg från 1 898 861 kr till 1 922 205 kr. En ökning på 23 344 kr.
Nu ser familjen IGMR fram emot en lugn och skön jul.
Fler månadsrapporter hittar du här.
Jag är mycket nöjd med sparkvoten trots att vi renoverar. Det är ju på grund av att mina timmar är gratis och att vi är smarta med inköpen (begagnat eller rabatt). Känns verkligen mäktigt!
Jag tycker situationen på jobbet är svår. Å ena sidan tänker jag eget ansvar och det spåret men som du säger. Det är jul och dessa stackare kommer få kämpa. Det kanske blir bra i slutändan och att de i framtiden satsar lite mer på att säkra upp sitt liv.
Ha en riktigt fin jul!
En sak skulle faktiskt göra mig till en utmärkt chef: Jag skulle aldrig känna minsta skuld över att göra mig av med personal om det behövdes. En arbetsplats är inte till för anställdas privata trygghet, utan är (oftast) ett företag som förväntas utvecklas och gå med vinst på ett sätt som inte ska behöva ta någon som helst hänsyn till anställdas privata förhållanden utöver lagar och avtal. Det är ju häpnadsväckande hur en vuxen människa tror att arbetsplatsen i första hand är till för deras skull.
Arbetsplatsen är bara, blott och endast, ett ställe där en vuxen säljer sin tid och sina tjänster för pengar. Nothing else. /Eva
Jag själv kör endast A-kassa eftersom jag kan leva på den samtidigt som jag letar nytt jobb. Tror även den minskade lönen i samband med uppsägning är ett bra sätt för mig att söka nytt jobb med större motivation än om jag hade behållt 80-90% av lönen.Är ganska glad att jag jobbat som städare, trädgårdsmästare, säljare inom retail och målare. Skulle allt skita sig totalt så kan jag nog kravla mig ur det också.
/A
Eva- hur många tror du tycker att ett arbete är något man går till för att sälja sin tid mot pengar? Majoriteten gör det inte (tror jag). Jag tror dock att alla skulle må bättre om man la korten på bordet och konstaterade att så här är det. Men - de flesta ser inte någon koppling mellan arbetad tid och lön (och därmed inte lön/konsumtion/tid).
SA- är övertygad om att du kommer landa på fötterna. Du är crafty med rätt inställning.
Alltså av och till när man hamnar i FIRE-bubblan börjar jag tänka att alla tänker som vi, förutom ett par stackars satar i Lyxfällan. Och sen beskriver du dina kollegor! Jag har mycket svårt att tycka synd om dem (precis som folket i Lyxfällan), men det är ju en bra påminnelse om att vi är de udda fåglarna (tyvärr) och de är snarast det normala...
God jul!