Kort svar 2026: Ja, du kan ta ut föräldrapenning på helgen – men sedan 1 april 2025 gäller nya regler. Om lördag och söndag normalt är arbetsfria för dig måste du som huvudregel även ta ut föräldrapenning i minst samma omfattning på en arbetsdag direkt före eller efter helgen. Det gamla “hacket” i den här artikeln fungerar alltså inte längre.
Den här texten började som vårt eget upplägg från januari 2019. Då gick det att ta ut lägstanivådagar på arbetsfria lördagar och söndagar utan att samtidigt ta ut föräldrapenning på fredagen eller måndagen. Från 1 april 2025 ändrades reglerna, så dagens regel är en annan.
Kan man ta ut föräldrapenning på helgen?
Ja. Men reglerna beror på om helgen är arbetsfri för dig.
För den som normalt arbetar måndag till fredag gäller sedan 1 april 2025 att uttag av föräldrapenning på lördag eller söndag måste hänga ihop med en arbetsdag direkt före eller efter den arbetsfria tiden. Vill du exempelvis ta ut hel föräldrapenning på lördag och söndag behöver du också ta ut hel föräldrapenning på fredag eller måndag.
Samma princip gäller nu oavsett om dagarna är på sjukpenningnivå, grundnivå eller lägstanivå. Försäkringskassan har särskilda regler för bland annat oregelbunden arbetstid, studerande och arbetslösa, så den som inte har en vanlig måndag–fredag-vecka bör kontrollera sitt eget fall.
Lägstanivådagar 2026 – hur mycket får man?
Föräldrapenningen omfattar totalt 480 dagar per barn. Av dem är 390 dagar på sjukpenningnivå och 90 dagar på lägstanivå. En hel lägstanivådag ger fortfarande 180 kronor före skatt 2026.
Det är alltså lustigt nog inte beloppet i mitt gamla inlägg som blivit fel. Det är själva helgtricket.
Så fungerade vårt “sparhack” 2019
Jag hade en del semester sparad och började därför snegla på våra kvarvarande föräldradagar. Vi hade ett gäng lägstanivådagar kvar som gav 180 kronor före skatt per dag.
Reglerna som gällde då gjorde det möjligt för mig att jobba hela arbetsveckan och ändå ta ut lägstanivådagar på lördag och söndag. Till skillnad från dagar på sjukpenningnivå behövde lägstanivådagarna inte kopplas till uttag på fredagen eller måndagen.
Jag tog därför ut lägstanivådagar på helger under januari och februari 2019. Det gav ungefär 2 000 kronor efter skatt över två månader.
Pengarna gick raka vägen in i vårt sparande. Väldigt 2019-IGMR: föräldrapenning in, indexfond ut.
Jag kallade det ett litet sparhack. Och då var det faktiskt ett fullt legitimt sådant. Men regler är färskvara.
Varför ändrades reglerna 2025?
Från den 1 april 2025 började alla ersättningsnivåer behandlas lika när föräldrapenning tas ut för tid då man normalt inte skulle ha arbetat. Den möjlighet som tidigare fanns att använda lägstanivå- och grundnivådagar på arbetsfria dagar utan anslutande uttag försvann därmed.
Försäkringskassans exempel är tydligt: arbetar du måndag–fredag och vill ta ut hel föräldrapenning lördag och söndag behöver du också ta ut en hel dag fredag eller måndag.
Hur ansöker man om föräldrapenning idag?
Ansökan görs via Försäkringskassans e-tjänst för föräldrapenning. Där ser du också hur många dagar du har kvar och på vilken nivå de ligger. Försäkringskassan anger att ansökan normalt måste komma in senast 90 dagar efter den första dag som du var hemma med barnet.
Det finns dessutom fler regler än helgregeln att hålla reda på. Bland annat kan föräldrapenning tas ut som delar av dagar, och hur länge dagar kan sparas beror på barnets ålder. För barn som omfattas av dagens regler kan föräldrapenning tas ut till 12 års ålder eller tills barnet slutat årskurs 5, men efter fyraårsdagen får totalt högst 96 dagar finnas kvar.
Det här är därför ett område där jag skulle använda bloggen för att förstå principen – och Försäkringskassan för själva beslutet.
Är det smart att ta ut lägstanivådagarna?
Det är egentligen den mer intressanta frågan, och den har inget universellt svar.
2019 resonerade vi att vi hade fler lägstanivådagar än vi sannolikt skulle använda som faktisk ledighet. Då var det rationellt för oss att ta ut dem och låta pengarna stärka sparandet. I kommentarerna till originalinlägget kom det dessutom ett bra motargument: föräldradagar kan ha ett större värde som framtida tid än som 180 kronor idag.
Det tycker jag fortfarande är värt att fundera på. En lägstanivådag är inte bara 180 kronor. Den är också en möjlighet att vara ledig med sitt barn. Hur mycket den möjligheten är värd beror på familjens ekonomi, barnets ålder, hur många dagar som finns kvar och hur man vill använda sin tid.
Och reglerna sätter en yttersta ram. Försäkringskassan anger idag att bara 96 dagar totalt får sparas efter barnets fyraårsdag. Det är alltså inte självklart optimalt att vare sig bränna alla dagar tidigt eller samla på dem utan plan.
Det här tipset är också en liten internetarkeologisk lärdom
Jag gillar egentligen att den här sidan finns kvar. När jag skrev den 2019 var informationen korrekt och den drog dessutom in människor från Google till bloggen. En läsare skrev senare i kommentarerna att just detta inlägg blev hans introduktion till FI och att han därefter läste hela bloggen, MMM och annat. Rätt kul för ett inlägg om 180-kronorsdagar.
Det illustrerar också problemet med gamla ekonomitexter på internet: ett råd kan ligga kvar högt i Google långt efter att lagstiftningen ändrats. Tipset från 2019 är därför ett tidsdokument. För dagens regel gäller följande:
Att ta ut lägstanivådagar enbart på arbetsfria helger fungerade när den här artikeln skrevs 2019. Sedan 1 april 2025 gäller det inte längre.
För fler resonemang om vardagsekonomi finns mina spartips. Jag har också skrivit om hur vi tänkt kring att spara till barn.
1. Många arbetsgivare gör insättningar till tjänstepension under föräldraledigheten. Alltså mer pension om du tar f-ledigt 5 dagar i veckan och drar ut på det under längre tid, istället för att ta de där två dagarna på helgen under en tid du jobbar och sedan vara fri/icke-anställd under en period då du annars kunnat få tjänstepension. Vet ej hur det är med allmänna pensionen, men tror att det är något liknande, alltså att mer insättningar görs om man är föräldraledig istället för fri/icke anställd.
2. Om du blir sjuk under tiden du är föräldraledig är din SGI skyddad. Du får alltså mer ersättning om du blir sjuk jämfört med om du inte har någon inkomst/SGI . I detta exempel: du bryter benet och blir sjukskriven februari-april från din föräldraledighet. Du får sjukersättning från försäkringskassan och har kvar tre månaders föräldraledighet till senare.
3. Det är ofta mer skattemässigt fördelaktigt att sprida ut inkomst så jämt över kalenderåren som möjligt. Om man tex planerar att bli fri och ha extremt låg inkomst 2020 och arbetar med god inkomst 2019 är alla sätt att jämna ut inkomsten fördelaktigt skattemässigt, tex med hjälp av hur många dagar f-ledigt man tar ut. Här är det olika hur stor roll det spelar, för de som ligger nära/över gränsen för statlig skatt är självklart all inkomst som går att skjuta upp till ett sämre år bra att göra det med.
Sedan är det väl olika hur gärna man vill hänga med sitt barn såklart, och hur mycket barnet får ut av förskola/fritids. Personligen skulle jag, om jag tröttnade på mitt jobb, kunna tänka mig att ta ut två-tre dagar f-ledighet i veckan med min unge och låta hen vara på f-skola två -tre dagar när jag sysslar med något intresseområde/eget företag (rätt till förskola om förälder inte jobbar eller studerar skiljer sig mellan kommuner, i vår kommun är det 20 h/vecka som gäller...) Men just nu trivs jag för bra på jobbet för att vilja vara hemma mer än en vardag/vecka denna mörka årstid, jag föredrar att ta ut mer föräldraledighet maj-september, men alla gillar vi olika :)
/L
Mitt arbete är också så flexibelt att om jag har arbetat lite extra kan jag ta en ledig dag utan att belasta semesterdagarna. Det är väldigt skönt .