Humlor är bin – närmare bestämt sociala vildbin. Vill man hjälpa bin är mer mat och bättre boplatser i landskapet viktigare än att bara köpa ett insektshotell.
Vad gör bin egentligen?
Ja, vad håller di små liven på med?
Bin hör till steklarna och lever på nektar och pollen. I Sverige finns omkring 300 arter vilda bin. Till vildbina hör både solitärbin och våra humlor. Honungsbiet är den art vi människor håller i bikupor för bland annat honung och pollinering.
Det bin framför allt gör för oss och resten av ekosystemet är att pollinera blommande växter. De flyger förstås inte omkring av snällhet. Biet besöker blomman för att få mat och pollen flyttas samtidigt mellan blommor. Växten får hjälp med sin fortplantning och biet får nektar och pollen. Ganska elegant ändå.
Varför är bin viktiga?
Pollinering påverkar både biologisk mångfald och vår matproduktion. Många grödor får högre skörd eller bättre kvalitet när det finns gott om pollinerande insekter. I Sverige lyfter Jordbruksverket bland annat raps, klöverfrö, åkerböna, äpplen, jordgubbar och tomater som grödor där honungsbin och humlor har stor betydelse.
Men det är viktigt att inte göra “bin” synonymt med honungsbin. Honungsbiet är bara en art. De hundratals vilda biarterna har olika krav på mat och boplatser och är en viktig del av den biologiska mångfalden i sig.
Varför har många vilda bin problem?
Jordbruksverket beskriver 2025 läget som att Sverige har omkring 300 vilda biarter och att ungefär en tredjedel är rödlistade. Rödlistad betyder inte automatiskt “hotad”; rödlistan omfattar flera kategorier och används för att bedöma arters risk att försvinna från Sverige.
Problemen skiljer sig mellan arter, men tre saker återkommer: för lite blomrik mark, brist på lämpliga boplatser och ett allt mer ensartat landskap. Bekämpningsmedel kan också påverka pollinatörer direkt eller genom att minska mängden blommande växter.
Det behövs mat hela säsongen
Alla bin äter inte samma sak. Honungsbin är generalister och kan utnyttja många olika växter, medan flera vilda biarter är betydligt mer specialiserade. Därför räcker det inte med en enda fantastisk blomma under två veckor i juni. Det behövs blomning från tidig vår till sensommar och höst.
Sälg är guld tidigt på året. Maskros, klöver, blåklockor och många andra vilda växter bidrar senare, tillsammans med blommande trädgårdsväxter.
De behöver någonstans att bo också
Inte bara vi har bostadsbrist.
Många vilda bin bygger bon i marken. Naturvårdsverket beskriver öppna och solbelysta sandmiljöer som särskilt viktiga; av omkring 300 svenska vildbiarter lever drygt 200 i sandmiljöer. Andra arter använder håligheter och gamla insektsgångar i död ved. Humlor kan bland annat bo i håligheter, gamla smågnagarbon och träd.
Det innebär att den perfekta, hårdgjorda och minutiöst städade trädgården inte nödvändigtvis är särskilt perfekt ur ett bis perspektiv. Lite bar sand, död ved, gamla stjälkar, blommande gräsytor och allmän oreda kan vara betydligt mer användbart.
Så kan du hjälpa bin i trädgården
- Ha något som blommar under hela säsongen. Tänk tidig vår, sommar och sensommar i stället för en enda blomningstopp.
- Klipp inte allt gräs samtidigt. Låt delar blomma och låt exempelvis klöver och maskros få finnas.
- Spara död ved och gamla stjälkar. De kan ge boplatser och andra viktiga småmiljöer.
- Skapa en solig sandyta. Det hjälper de många marklevande vildbina.
- Undvik bekämpningsmedel. Framför allt där pollinatörer söker mat eller bygger bon.
- Bygg gärna bihotell – men se det som ett komplement. Ett bihotell kan hjälpa vissa hålbyggande arter men ersätter inte ett blomrikt och varierat landskap.
Har man balkong i stället för trädgård går det fortfarande att bidra med blommande växter. Och har man ingen mark alls kan man åtminstone uppskatta kommunala gräsytor som inte är rakade till golfgreen varje vecka. De kan se lite stökigare ut och samtidigt vara betydligt mer levande.
Våra enkla bihotell
2020 gjorde vi själva några väldigt enkla boplatser. Ett vedträ fick borrade hål i olika dimensioner, vi hängde upp ihåliga bambupinnar och använde befintliga håligheter runt huset. Vi hade även köpta insektshotell.
Jag skrev då ganska tvärsäkert om “biholkar”. Med dagens kunskap skulle jag formulera mig annorlunda. Ett välgjort bihotell kan absolut användas av vissa solitärbin, men majoriteten av våra vildbin bor inte i sådana hotell. Sand, död ved och blomrikedom gör mer av grovjobbet.
Vill man bygga något lite mer genomtänkt har jag också skrivit om vår humleholk och humlebo. Och ett av de enklaste tipsen är fortfarande att inte städa trädgården så förbaskat mycket.
Sticks bin?
Ja, honor hos många biarter har gadd. Men “bi” betyder inte automatiskt något som flyger efter människor vid fikabordet.
Solitärbin är generellt mycket fredliga och har inget stort samhälle att försvara. Många är små och märks knappt trots att de bor alldeles intill oss.
Honungsbin kan sticka när de försvarar sig eller samhället. Arbetarbiets gadd har hullingar och när det sticker en människa kan gadden fastna i huden; biet skadas då svårt och dör efteråt.
Humlor är också bin. De är i regel fredliga men honorna kan sticka om de kläms eller boet hotas. Till skillnad från honungsbiets arbetare kan en humla sticka mer än en gång.
Vi hade mängder av bin omkring oss i trädgården utan att det var något problem. Det bästa för både människa och bi är ungefär samma strategi: låt dem hålla på med sitt.
Det enklaste är kanske att göra lite mindre
Det är en av sakerna jag fortfarande gillar med detta. Naturvård i en vanlig trädgård behöver inte innebära att köpa ännu en produkt. Ibland handlar det snarare om att låta bli: inte klippa allt, inte städa bort all död ved, inte rensa bort varje blommande “ogräs” och inte hårdgöra varje kvadratmeter.
Lite mindre ordning för oss kan vara lite mer liv för dem.
8 kommentarer