Kort svar: Bin samlar nektar och pollen som föda. När de flyger mellan blommor följer pollen med, vilket gör dem till mycket effektiva pollinatörer. Pollineringen är viktig både för biologisk mångfald och för många grödor och frukter vi odlar.
Uppdaterad 2026: Originalinlägget är från 2020 och några siffror och formuleringar hade hunnit bli gamla. Naturvårdsverket anger nu att Sverige har cirka 300 arter av vildbin, inklusive ungefär 40 humlearter. Ungefär en tredjedel av de svenska vildbina är rödlistade. De viktigaste problemen är bland annat färre blomrika miljöer och boplatser, växtskyddsmedel och klimatförändringar. Jag har uppdaterat faktadelen men låtit den personliga trädgårdsdelen vara kvar. Läs mer hos Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
Vad gör bin egentligen?
Ja vad håller di små liven på med? Vi fortsätter på vårt tema pollinatörer och trädgård.
Bin hör till steklarna och lever i huvudsak av nektar och pollen. I Sverige finns cirka 300 arter av vildbin, inklusive ungefär 40 humlearter. Honungsbiet är den art vi framför allt förknippar med biodling.
Våra bin är viktiga och de är hotade. Det finns dock massor du själv kan göra för att hjälpa dem, oavsett om du har en trädgård eller inte. Nedan kommer vi beskriva problemet och lista enkla tips på vad DU kan göra i stort och smått.
Varför är bin viktiga?
Många blommande växter behöver hjälp av djur för att pollen ska flyttas mellan blommor. I Sverige är vildbin, humlor, blomflugor, fjärilar och även andra insekter viktiga pollinatörer. Det påverkar både växternas frö- och fruktsättning, den biologiska mångfalden och skörden i många grödor.
Varför besöker bin blommor?
Handlingen är inte osjälvisk. Bina besöker inte blommorna utav snällhet utan för att hämta mat. Växterna ger biet mat och växten blir pollinerad. Ett annat ord för detta är en ”ekosystemtjänst”. En gratis transaktion som tyvärr är hotad. Binas bidrag till matproduktion och växters fortlevnad är så viktig att forskarna till och med arbetar på att ta fram robotbin.
Varför minskar vilda bin och andra pollinatörer?
Varför denna forskning om robotbin?
Vilda pollinatörer har minskat både i Sverige och globalt. I Sverige finns omkring 300 arter av vildbin och ungefär en tredjedel är rödlistade. Minskningen hänger framför allt ihop med att blomrika livsmiljöer och boplatser har blivit färre och mer fragmenterade, men även växtskyddsmedel, invasiva arter och klimatförändringar påverkar.
De största hoten mot vilda bin
Kort sagt. Brist på mat, boplatser och bekämpningsmedel. Dessa saker försvagar bina och dödar dem direkt och indirekt. Ett försvagat bi blir också lättare utsatta för kvalster, svamp och sjukdomar som i sin tur kan få förödande konsekvenser för individen och bisamhällen.
Brist på blommande växter
För våra bin är matbristen ett av de största problemen och det har med människans sätt att leva att göra. Tidigare fanns det en större mångfald av blommande växter än det gör nu. De gamla ängarna har försvunnit och ersatts med städer, bilvägar, åkrar med endast en slags växt eller andra planteringar som skog eller energiskog.
För vildbina är detta ett stort problem. De är nämligen specialiserade på ett visst antal blommande växter. Inte nog med det – de vill också ha dessa växter i närområdet eftersom de inte kan flyga så långt som honungsbina. Honungsbina är generalister och är inte lika begränsade i sin kosthållning. De känner dock av förändringen de också, om än i mindre omfattning. En bikupa kan också flyttas av en vänlig biodlare om mattillgången är dålig, ett vildbi får klara sig själv.
Matbristen för också med sig andra problem som konkurrens mellan biarterna, speciellt om de växter som vildbina är specialiserade på. Här kan vi människor hjälpa till genom att se till att det finns gott om blommande växter, rätt växter, över hela säsongen.
Brist på boplatser
Inte bara vi har bostadsbrist. Vårt sätt att leva och sköta våra marker och trädgårdar har också gjort det svårt för vildbina att hitta lämpliga boplatser.
Vildbina vill ha en varierad natur för att hitta lämplig boplats. En kombination av skogsdungar, ängar, åkrar, betesmarker, skog, gräsmark och även gärna sandiga marker som inte växer igen. Då kan alla vildbin hitta sitt favoritställe.
Vildbina bygger bin på marken, i marken, i håligheter, i kvistar, i död ved och annat. Alltså behövs flera olika naturslag. Även här kan vi människor hjälpa till i stort och smått. Vi kan bygga insektshotell, sluta städa så frenetiskt i trädgården eller påverka markägare och hemkommunen.
Växtskyddsmedel
Bekämpningsmedel är en del av det moderna icke ekologiska jordbruket och även en del av många människors trädgårdsrutin. Dessa bekämpningsmedel är till för att nedkämpa ogräs, svampsjukdomar och skadeinsekter.
Bekämpningsmedel är giftigt för både våra bin och vissa av deras födoväxter.
När bin samlar pollen från blommor som blivit besprutade med bekämpningsmedel får med sig medlet hem till sina larver. De i sin tur matas med detta och får problem. De utvecklas helt enkelt inte som de ska. Det vuxna biet i sig får också i sig bekämpningsmedel när det äter och dricker och får även de skador.
Återigen är det vildbina som är mest drabbade här. De är ensamlevande och skadas mer än ett helt bisamhälle.
Så kan du hjälpa bin och andra pollinatörer
Sex enkla saker du kan göra
- Se till att ha blommande växter under hela säsongen
- Städa inte din trädgård för mycket
- Sluta med bekämpningsmedel
- Sätt upp insektshotell
- Klipp gräsmattan mer sällan
- Påverka din kommun att anlägga kommunala ängar
Blommor från tidig vår till sen höst
Eftersom det finns så många olika arter som specialiserar sig på olika växter är just mångfalden viktig. Bina är oftast specialiserade på vilda växter som redan finns i Sverige. Men de går också tacksamt på trädgårdsväxter – här kan du göra skillnad.
Genom att för det första se till att ha blommande växter hela växtsäsongen från tidig vår till sen höst är mycket vunnet. Sälg, blåklint, rosor, vallört, klöver i gräsmattan, maskrosor, blåklockor, bolltistel och annat är fina växter för bina.
Hårdgör inte din trädgård utan se till att ha mycket blommande växter. Blommande balkonger är också en hjälp. Gröna tak likaså.
Har man inte möjlighet att hjälpa till på detta sätt kan man påverka markägare eller kommunen man bor i att inte klippa gräsmattor lika ofta eller att anlägga ängar.
Skapa boplatser för vildbin
Vildbina har som sagt bostadsbrist. Här kan du hjälpa till genom att sätta upp biholkar, se till att det finns död ved i trädgården (borra gärna några hål), inte städa trädgården för mycket och påverka grannar och vänner att följa ditt exempel.
Att husera en bikupa eller bli fadder till en bikupa är också finfina saker.
Vi har även några insektshotell / biholkar som vi köpt från Granngården när det var rea. De är de bi- och insektshotell som fungerat bäst, alltså varit mest välbesökta.
Undvik växtskyddsmedel i trädgården
Enkelt – sluta med det. Allt behöver inte vara perfekt och det finns många huskurer mot angrepp på växter. Täckodla, och blunda för ogräset som du inte rensar bort mekaniskt.
Alla kan göra något – även om man inte har en trädgård eller äger mark.
Om bina känner sig hotade – sticks de då?
Vissa känner obehag inför dessa små gynnare och därför tänkte vi reda ut hur det står till med stickandet.
Honorna hos bin, humlor och getingar har en gadd och kan stickas om de känner sig hotade.
De flesta solitärbin är mycket fredliga och undviker människor. Honor hos vissa arter kan stickas, men de försvarar inte ett samhälle på samma sätt som sociala bin och getingar.
Honungsbinas gadd har hullingar som gör att de inte kan dra ut den när de stuckit sin antagonist. Därför dör också honungsbiet när de flyger därifrån eftersom en del av bakkroppen sitter kvar i offret. Gadden sitter kvar och fortsätter pumpa gift och som om det inte var nog med det. Den sänder ut doftämnen som larmar bisamhället att gå till anfall.
Om man inte upplevs hotande utan uppträder lugnt kommer inte du bli stucken. Vi har aldrig själva blivit stuckna trots juniors ihärdiga viftande då han inte lärt sig stillaståendets ädla konst. Risken är alltså liten.
Humlorna är också bin. De är i regel fredliga och sticks främst om de känner sig hotade eller om boet störs.
8 kommentarer