Räkna ut din verkliga timpenning

Kort svar: Ta nettolönen, dra av kostnader som arbetet orsakar och dela resten med all tid som jobbet tar – även exempelvis pendling och obetald förberedelsetid.

Det här inlägget skrevs 2018 efter att Your Money or Your Life hade förändrat hur vi såg på pengar. Siffrorna i exemplet är därför från 2018, men själva beräkningen är fortfarande densamma: räkna både pengarna och tiden som jobbet faktiskt kostar.

Vad är verklig timpenning?

Din vanliga timlön berättar hur mycket du får betalt för tiden på jobbet. Din verkliga timpenning försöker svara på en annan fråga: hur mycket pengar har du faktiskt kvar för varje timme av ditt liv som arbetet tar?

Det betyder att man börjar med nettolönen, drar bort kostnader som uppstår för att man arbetar och sedan delar det som återstår med all tid jobbet kräver. Pendling är det uppenbara exemplet, men även obetald förberedelsetid eller annan återkommande tid som bara finns på grund av jobbet kan vara relevant.

Formeln är:

(nettolön − arbetsrelaterade kostnader) ÷ total arbetsrelaterad tid = verklig timpenning

Det här är inte en officiell löneberäkning utan ett sätt att tänka på pengar och tid. För oss kom idén från Vicki Robin och Joe Dominguez bok Your Money or Your Life. Redan titeln ställer allt till sin spets: om du måste välja – väljer du pengarna eller livet?

Det låter dramatiskt, men poängen är användbar. Många av oss binder upp både pengar och tid i konsumtion, boende och vanor och behöver sedan fortsätta arbeta för att finansiera dem. När ett köp i stället uttrycks i arbetade timmar blir priset plötsligt något annat än siffran på prislappen.

Det här sättet att tänka var en av sakerna som hjälpte oss att gå från att leva från lön till lön till att under en period kunna spara ungefär hälften av våra löner.

Så räknar du ut din verkliga timpenning

Gör beräkningen i tre steg:

1. Utgå från nettolönen. Det är pengarna som faktiskt kommer in på kontot.
2. Dra av arbetsrelaterade kostnader. Till exempel pendling, parkering, extra kostnad för utelunch, arbetskläder du själv betalar och andra utgifter du rimligen inte hade haft utan jobbet.
3. Räkna all tid jobbet tar. Lägg pendling och annan återkommande obetald jobbtid till de vanliga arbetstimmarna och dela sedan pengarna som återstår med den totala tiden.

Det viktiga är inte att få fram en vetenskapligt exakt siffra. Poängen är att synliggöra sådant som försvinner när man bara tittar på månadslönen.

Exempel: Herr IGMR:s timpenning 2018

Vi börjar där originalinlägget började. Herr IGMR fick ut 29 300 kronor netto per månad. Jag räknade då med ungefär 166 arbetstimmar per månad.

29 300 ÷ 166 = 176 kronor netto per arbetstimme.

Det hade varit enkelt att stanna där. Men då missar vi kostnaderna som arbetet skapade.

Bil till jobbet

Vi hade en billig Ford Focus från 2008 som kördes på etanol. Arbetsresan var cirka 1,5 mil tur och retur och bilen drog i exemplet ungefär en liter per mil. Med 2018 års antagna etanolpris på 11 kronor litern blev bränslet cirka 16,50 kronor per arbetsdag.

På 20 arbetsdagar blev det 330 kronor. Jag lade dessutom till 500 kronor per månad som en enkel schablon för slitage. Totalt: 830 kronor per månad.

Det här var redan då en förenkling. En mer komplett bilkostnad kan även innehålla exempelvis värdeminskning, försäkring, skatt, service, däck och parkering i den mån kostnaderna faktiskt påverkas av arbetsresan.

Lunch

Fram till februari 2018 åt jag alltid lunch ute. I originalexemplet kostade lunchen 85 kronor:

85 × 20 arbetsdagar = 1 700 kronor per månad.

Vill man vara petig bör man egentligen bara räkna merkostnaden jämfört med vad man hade ätit hemma eller tagit med i matlåda. Men 2018 räknade jag hela utelunchen, så vi behåller det historiska exemplet.

Första beräkningen: bara kostnaderna

29 300 − 830 − 1 700 = 26 770 kronor kvar.

26 770 ÷ 166 = cirka 161 kronor per timme.

Det var siffran jag kom fram till i originalinlägget. Redan där hade timpenningen alltså sjunkit från 176 till 161 kronor.

Men pendlingen kostar också tid

Här kommer den viktigaste förbättringen av den gamla uträkningen. Om syftet är att mäta vad jobbet faktiskt ger per timme av ditt liv bör även tiden till och från jobbet räknas.

Anta till exempel att resan tar 30 minuter åt varje håll. Det blir en timme om dagen, eller ungefär 20 timmar extra per månad.

Den totala arbetsrelaterade tiden blir då:

166 arbetstimmar + 20 timmar pendling = 186 timmar.

26 770 ÷ 186 = cirka 144 kronor i verklig timpenning.

Det är en ganska stor skillnad mot de 176 kronor som den första enkla divisionen gav. Och har du två timmars daglig pendling, dyr parkering eller andra stora arbetskostnader blir skillnaden betydligt större.

Vilka kostnader ska man räkna med?

Här är det lätt att antingen räkna för lite eller börja tillskriva jobbet varenda krona man spenderar. Jag tycker att den rimliga frågan är: hade jag haft den här kostnaden om jag inte hade haft just det här jobbet?

Det kan handla om arbetsresor, parkering, merkostnaden för lunch ute, särskilda kläder eller utrustning och andra tydligt arbetsrelaterade utgifter. I boken förs resonemanget längre och kan även omfatta konsumtion som används för att varva ner eller kompensera för arbetet. Där blir gränsen förstås mer personlig.

Samma sak gäller tiden. Pendling är enkel att identifiera. Att däremot försöka sätta exakt pris på varje minut man tänker på jobbet hemma gör snabbt uträkningen mindre användbar. Hellre en rimlig uppskattning som faktiskt går att använda.

Verklig timpenning 2026: bil och utelunch mot cykel och matlåda

För att göra övningen mer relevant idag kan vi ta ett mer typiskt 2026-exempel. SCB:s senaste statistik visar en medianlön på 38 300 kronor i månaden för 2025. Nettolönen varierar med kommun, skattetabell och individuella förhållanden, så för att hålla exemplet begripligt använder vi 30 000 kronor netto som en avrundad räknesiffra – inte som en exakt skatteberäkning.

Vi jämför två personer med exakt samma lön och jobb. Den ena behöver en privatleasad bil för arbetsresan och äter lunch ute varje arbetsdag. Den andra kan cykla och tar med matlåda. Det är medvetet två tydliga scenarier för att visa hur kostnaderna runt jobbet påverkar värdet av lönen. Alla kan förstås inte cykla till jobbet.

Scenario 1: leasingbil och lunch ute

Vi antar en leasingavgift på 4 500 kronor i månaden. Personen kör 3 mil tur och retur per arbetsdag, 20 dagar i månaden, alltså 60 mil. Med en förbrukning på 0,6 liter per mil och ett avrundat räknepris på 18 kronor litern blir bränslet cirka 650 kronor per månad. Lägg till 600 kronor för försäkring och 400 kronor som schablon för exempelvis däck, service och andra bilrelaterade kostnader som inte ingår i leasingavtalet.

Lunchzonen angav i september 2026 ett genomsnittligt pris på 143 kronor för dagens lunch i Sverige. Tjugo sådana luncher kostar 2 860 kronor. Men man måste äta även utan jobbet. Om en matlåda i vårt räkneexempel kostar 50 kronor räknar vi därför bara merkostnaden: 143 − 50 = 93 kronor per arbetsdag, eller 1 860 kronor per månad.

Arbetsrelaterade kostnader i bilscenariot blir då:

• leasing: 4 500 kr
• bränsle: 650 kr
• försäkring: 600 kr
• övrigt bil: 400 kr
• merkostnad för utelunch: 1 860 kr

Totalt: 8 010 kronor per månad.

Av nettolönen på 30 000 kronor återstår då 21 990 kronor. Om pendlingen tar 45 minuter åt varje håll blir det 30 timmar i månaden utöver cirka 166 arbetstimmar. Jobbet tar alltså 196 timmar.

21 990 ÷ 196 = cirka 112 kronor i verklig timpenning.

Här räknar vi hela leasingkostnaden eftersom scenariot förutsätter att bilen finns för att personen behöver den till jobbet. Om bilen skulle finnas i hushållet oavsett arbete ska man naturligtvis inte låtsas att hela leasingavgiften är en arbetskostnad. Då är det framför allt jobbets merkostnad för bilen som ska räknas.

Scenario 2: cykel och matlåda

Person två har samma nettolön men kan cykla till jobbet. Vi sätter bilkostnaden till noll och räknar matlådan som vanlig mat snarare än en arbetskostnad – personen hade behövt äta även en ledig dag.

Anta att cykelpendlingen totalt tar en timme per arbetsdag. Det blir 20 timmar i månaden. Den totala arbetsrelaterade tiden blir då 166 + 20 = 186 timmar.

30 000 ÷ 186 = cirka 161 kronor i verklig timpenning.

Visst kostar även en cykel pengar i inköp, däck, kedjor och service. Vill man vara riktigt noggrann kan den kostnaden läggas in. I sammanhanget är den normalt så liten jämfört med bilscenariot att den inte förändrar huvudpoängen.

Samma lön – 112 eller 161 kronor per timme

På lönespecifikationen tjänar de två personerna exakt lika mycket. I det här räkneexemplet skiljer det ändå nästan 50 kronor per timme när vi räknar vad jobbet kräver i pengar och tid.

Det blir extra tydligt om vi tittar på ett köp för 10 000 kronor. För bilpendlaren motsvarar det cirka 89 timmar verklig arbetstid. För cyklisten med matlåda cirka 62 timmar. Samma prislapp, men ungefär 27 timmars skillnad i den mängd livsenergi som krävs för att tjäna ihop pengarna.

Poängen är inte att alla borde sälja bilen och börja cykla. Avstånd, barn, arbetstider, funktionsförmåga och kollektivtrafik ser olika ut. Poängen är att samma månadslön kan vara värd väldigt olika mycket beroende på vad arbetet kostar runt omkring.

Från kronor till arbetad livstid

När vi väl hade en siffra började vi använda den inför konsumtionsbeslut. Frågan blev inte längre bara är prylen värd pengarna? utan är den värd tiden jag måste arbeta för att köpa den?

I Your Money or Your Life beskrivs det som ”life energy”. Om din verkliga timpenning är 144 kronor kostar en pryl för 1 440 kronor ungefär tio timmar av din arbetstid. En pryl för 14 400 kronor motsvarar ungefär 100 timmar.

Det betyder inte att man aldrig ska köpa något. Tvärtom. När något faktiskt är värt tiden blir köpet mer medvetet. Och när det inte är det blir det betydligt lättare att låta bli.

Varför verklig timpenning fortfarande är användbar

Jag gillar fortfarande övningen eftersom den vänder på relationen mellan tid och pengar. Pengar går att tjäna igen. Tiden gör inte det.

Exakta priser, löner och vår gamla Ford Focus hör hemma i 2018. Men frågan fungerar precis lika bra 2026: hur många timmar av mitt liv kostar det här egentligen?

För oss var den frågan en ganska viktig del av vägen mot högre sparkvot och större ekonomisk frihet. Fler texter om samma resonemang finns bland våra spartips och guider och guldkorn.