Gemensam ekonomi? Jag fick inspirationen till detta inlägg av bloggkollegan Cosmonomics inlägg om gemensam ekonomi eller inte. Hon är grym och skriver bra så passa på att hoppa över till henne och läs ikapp.
Vår parekonomiska historia
Jag och fru IGMR träffades för dryga 10 år sedan och gifte oss 2012. I början av förhållandet gjorde vi som de flesta gör, körde delad ekonomi. Dock hade vi en del rättviseproblem att brygga. Hon pluggade och hade några år kvar innan examen. Jag arbetade och ägde lägenheten vi flyttade in i.
Det blev orimligt att vi skulle dela kostnaderna rakt på grund av våra olika inkomstnivåer och att jag ägde lägenheten (och därmed ev. vinst). Lösningen blev att vi delade kostnaderna efter inkomst. Det blev snabbt ganska tydligt att det skulle vara vi 4 ever och vår ekonomi slogs ihop. Vi hade fortfarande separata lönekonton men blev mindre noga med milimeterrättvisa. Båda skulle ha det drägligt och inom rimlighetens gränser göra vad den ville.
När vi, 2015, flyttade till vårt radhus och bytte bank gjorde vi det enkelt för oss. Vi skippade två lönekonton och startade ett gemensamt lönekonto där alla pengar trillar in. Våra sparkonton står på oss båda und so weiter... Det är nu så gemensamt det kan bli.
Ett moln på vår blåa himmel
Det har dock dykt upp ett litet moln på vår annars så klara himmel. I och med att vi nu strävar efter FIRE och sparar så aggressivt har vi stött på problem som jag behöver er input på.
När lönen kommer ser vi över räkningar och diskuterar väntade kostnader. Vi tar det som blir över, drar av lite för nöjen etc och för över sparpengarna till vår ISK på Lysa. Pengarna som är kvar är tänkta att täcka mat, nöjen och annat. I och med att det som är kvar kanske inte är så väldans mycket kan det uppstå diskussioner som ingen av oss känner oss bekväma med eller blir lyckligare av.
Till exempel har fru IGMR ett större behov av skönhetsprodukter, kläder och allmänna nöjen än jag har. En möjlig liten konflikt in the making alltså. Detta måste vi nypa direkt och skapa ett system så att alla är happy campers fortsatt också.
Mitt förslag som mottogs väl av fru IGMR var att ha ett varsitt allmänt nöjeskonto, med varsitt kopplat kort, till vilket vi för över pengar varje månad. Detta skulle i min värld lösa problemet och diskussionen skulle inte hamna på enskilda inköp utan mer på en övergripande rimlig storleksnivå på nöjespengarna.
Vad tror ni och hur gör ni?
Mer lässugen? Så här gör vi med vårt sparande, en antibudget.
Gemensamt lönekonto som vi betalar räkningar ifrån och sätter över månadens matbudget till gemensamt matkort. Därefter ser sambon till att ha tillräckligt med fickpengar på sitt kort för att klara sig månaden ut. Jag tycker det är mer bekvämt med kreditkort så jag kör med det (ger dessutom lite bonuspoäng), så det blir ju en del av räkningarna som betalas månaden efter.
Alla pengar som blir över på lönekontot efter räkningar och påfyllning av matkonto och fickpengar går till våra gemensamma investeringar.
Vi har såklart ett buffertkonto som fylls på till förutbestämd lägstanivå innan investeringar om vi av någon anledning har tvingats nalla av detta. Något som inte hänt på länge...
Har hittills aldrig varit något bekymmer att vi gnällt på varandras inköp. Vi har ett gemensamt mål att så snart som möjligt bli fria och vet vad som krävs för att nå dit. Vi har helt enkelt valt att lite på varandra och att de inköp vi gör är rimliga och förenliga med vårt gemensamma mål.
Med en ordentlig samsyn på vad som är värt att offra och vad som man verkligen vill unna sig på vägen till FIRE tror jag sällan det kommer behöva bli diskussioner kring enskilda inköp.
Ett annat exempel är när jag köpt kaffe på extrapris för att morgonen därpå se henne brygga alldeles för mycket och alldeles för starkt kaffe. Men detta löses ju inte av proportionellt delad ekonomi heller, tycker bara det är ett roligt exempel på hur det kan gå.
~Frilosofen
Man måste få ha lite svängrum och det får vi nog ta och skapa. Det blev lite för gemensamt.
Jag skulle aldrig i livet gå med på ett upplägg där jag inte hade en egen kassa att disponera helt utan information eller diskussion. Sen kan man diskutera hur stor den ska vara och i princip vad den ska täcka (alternativt vad den gemensamma kassan INTE täcker).
Under uttagsfas har jag funderat på om det finns någon funktion på t.ex en nätbank att göra automatiska överföringar från portföljen till sitt bankkonto den 25:e samt spärra möjligheten att logga in fler än 2ggr per år. Pengarmaskinen på Avanza blir som en arbetsgivare som betalar ut lön fast utan prestation :) Utdelningarna fylls på varje månad och kassan som skapats under året gör uttag året därefter.
Om jag får tillägga ett förslag för att skapa ännu mer huvudbry. Kör man :
70 % Avanza Global
30% Avanza Zero
Så kommer totala avgiften landa på 0,07% för portföljen. Nu börjar förvaltningsavgiften nära sig Vanguards VTSAX på 0,04%
Jag är väl i lite samma sits som dig. Jag tjänar mer än vad maken gör, han har dock dyrare behov än vad jag har och ibland måste jag tillåta honom att shoppa lite för att han ska vara lycklig. Men när tusenlapparna rasslar iväg (tur att det händer sällan) brukar jag svälja hårt och ta något ångestdämpande, t.ex. ett glas vin. Nä skämt å sido (även om det är helt sant) så tror jag att det bästa ändå är att köra helt och hållet gemensam ekonomi. Då känner båda ett ansvar för att spara och alla utgifter blir gemensamma istället för "mitt" och "ditt". Vi har ett gemensamt lönekonot och varsina kreditkort kopplade till samma kredit. Hittills har det funkat bra och vi har aldrig bråkat om pengar.
Morsan
Helt separat och betalar hälften var av mat o boede. Har alltid haft så trots att inkomsterna har varierat p.g.a föräldrar- och tjänstledigheter. Fördelen är helt klart att man inte behöver be om någons tillåtelse när man vill bränna pengar. Båda har ju sina svagheter. Jag är betydligt mer intresserad av sparande och FIRE och är den som har den lägre inkomsten.
Tacksam för alla kommentarer och kloka tankar i denna tråd. Det var precis detta jag behövde och jag tror att det blir en fin utgångspunkt för en diskussion om vår framtida set up.
Vi har gemensam ekonomi. Gifta och 2 barn tillsammans så skulle kännas konstigt om alla pengar in inte är familjens pengar.
Jag upplever inte att det är några problem.
Vi har inga problem med den andres nöjen eller val att gå ut och äta med någon kollega eller kompis med jämna mellanrum.
Men de saker vi gör på tu man hand är sällan dyra så kanske därför det fungerar så bra.
Men ett eget nöjeskonto låter väl vettigt. Akta bara så det inte blir "bråk" om vilka kostnader som ska tas från det kontot.
Mvh PB?