Det här är min egen berättelse från 2019, inte ett generellt rehabprogram. Jag sökte fysioterapeut för knäsmärta vid löpning och fick övningar utifrån min egen undersökning. Knäsmärta kan ha många orsaker, så övningarna på bilden ska inte tolkas som råd för någon annans knä.
Löpningen är en ventil för mig. Löpningen rensar och renar. Den tömmer huvudet och jag brukar säga att löpningen fungerar som en resetknapp. Tunga skärmögon med molande huvudvärk efter en dag på kontoret kan bytas till en lätt, ledig och endorfineuforisk känsla av att ha gjort något bra för sig själv. Nu har jag ett problem - knät strular och jag har svårt att springa, cykla och till och med stå vid mitt höj och sänkbara på jobbet. Rörlighet är viktigt för mig och mitt framtida tänkta FIRE-liv. Dags för rehab knä.
Knäsmärta vid löpning – mina symtom
Jag har sedan kanske ett par år tillbaka haft tendenser till värk på insidan knäna efter långa löpturer. Oftast har jag inte haft ont men ibland så. För dryga två år sedan upptäckte jag FIRE och fick ett annat rörelsemönster än vanligt.
Jag har varit löpare hela mitt liv men nu adderade jag cykelpendling 15 km per dag, obligatorisk lunchpromenad och att många andra ärenden/transporter skulle ske till fots eller med cykel.
När knät började begränsa löpning och cykling
Främst vänster knä började säga ifrån efter cykelturerna men löpningen gick fortfarande bra. Jag ställde cykeln och började köra bil till jobbet för att knät skulle få vila men det blev inte bättre, tvärtom. På jobbet började det kännas obekvämt att stå och löpturerna blev kortare och har nu på senare tid kortats till knappt ingenting.
"Bålstyrkan är dålig!" tänkte jag. In med mer plankövningar och stabilitetsövningar men det hjälpte föga.
Varför löpningen var viktig för mig
Jag behöver röra på mig för att må bra. Som sagt - löpningen är inte bara för att röra på sig utan det är ett fantastiskt sätt att rensa skallen. Trötta ögon blir pigga ögon. Tungt huvud blir lätt huvud. Pigg kropp blir trött kropp. Det är just ofta det. Jag kommer hem med en kropp som inte rört sig men ett huvud som farit fram och tillbaka mellan mail och möten. Ögon som fixerats på text på ett alltför statiskt avstånd. Trött och pigg samtidigt. Löpningen jämnar ut och låter nya icke jobbrelaterade tankar komma in.
Besöket hos fysioterapeuten
Förra veckan kontaktade jag en sjukgymnast som var expert på löpare och även ansluten till regionen. 200 kr kostade besöket och hon såg ganska snabbt vad som felar. Det var nästan lite skrattretande när hon bad mig ställa mig på ett ben och göra ett benböj. För det första kan jag inte hålla knät stabilt och för det andra viker det inåt. Jag kan inte hålla det i en rak linje ovanför foten.
Pinsamt svaga rotatorer är diagnosen och jag har fått fyra övningar. 3X15 repetitioner klarar du sa hon. Jag klarar inte 3X15 repetitioner. Herregud vad svag jag är i höften. Inte konstigt att har ont i knät.
Hon drog och klämde i knät och konstaterade att knät verkar vara i gott skick men att hade detta fått fortsätta skulle jag kunna få förslitningsskador. Det vill jag icke ha så nu kör jag hårt på rehab knä.
Jag är glad att jag tog tag i detta och vill rekommendera alla som går med värk och inte gör något åt det att göra det. Rörligheten är viktig och smärtan tar på humöret.
Och sedan stukade jag foten
Så till knorren. Igår tog jag mig ut på en löptur efter att ha klarat av en veckas rehabövningar. Det gick fint och jag tänkte hålla det till njutlöpning i 3-4 km. Som vanligt nuförtiden lämnade jag telefonen hemma á la boken "Löparens Hjärta". Jag sprang förbi ett nybygge som ligger lite mer avlägset och trampade snett på en lös sten. KRAS sa det när foten vek sig och jag trodde den var bruten.
Efter lite goa svimningskänslor förstod jag att den var inte bruten men att jag hade en rejäl stukning. Kul var också att jag befann mig ganska avsides utan en mänsklig själ i närheten. "Bra idé din principfasta och envisa idiot att lämna telefonen hemma" tänkte jag. Men jag fick bita ihop och linka hemåt. Nu sitter jag med ett vänsterknä som inte gillar att jag haltar och en högerfot som är svullen och har en annan färg än vanligt. Lycka till med 10 000 steg om dagen, hehe.
Det kommer läka och jag kommer bli bra i höfter och knän även om stukningen gör att det kommer ta längre tid. Känner mig dock tacksam att jag tog tag i sjukgymnastbesöket och att jag ser en väg framåt med den, för mig, viktiga löpningen.
Mer om knäskador och löpning hittar du här.
20 kommentarer