Kort svar: När min knäsmärta inte gick över sökte jag en fysioterapeut. I mitt fall visade undersökningen bristande höftstyrka och kontroll vid enbensknäböj, och jag fick ett individuellt rehabprogram. Knäsmärta kan ha många orsaker, så mina övningar ska inte ses som ett generellt program.
Löpningen är en ventil för mig. Den tömmer huvudet och fungerar ungefär som en resetknapp efter en dag framför skärmen. Därför blev det ganska påtagligt när knät började sätta stopp för både löpning, cykling och till slut även stående arbete.
Det här är min berättelse om knäproblemen och den rehab jag fick av en fysioterapeut 2019. Det är alltså inte en generell diagnos eller ett rehabprogram för knäsmärta. Ont i knät kan ha många orsaker och övningar behöver anpassas efter vad som faktiskt är fel.
Ont i knät efter löpning
Jag hade under ett par år känt av värk på insidan av knäna efter längre löpturer. Oftast fungerade löpningen ändå bra. Samtidigt hade jag ökat den övriga vardagsmotionen rejält: ungefär 15 kilometer cykelpendling om dagen, obligatorisk lunchpromenad och fler transporter till fots eller på cykel.
Främst vänster knä började säga ifrån efter cykelturerna. Jag ställde cykeln och började köra bil till jobbet för att låta knät vila, men det blev inte bättre. Tvärtom började det kännas obekvämt att stå vid skrivbordet och löpturerna blev allt kortare.
Jag försökte själv med mer bål- och stabilitetsträning. Det gjorde ingen märkbar skillnad.
Varför löpningen var viktig för mig
För mig handlade problemet inte bara om träning. Jag behöver röra på mig för att må bra. Efter en arbetsdag kan kroppen kännas oanvänd samtidigt som huvudet har studsat mellan mejl och möten i åtta timmar. Löpningen jämnar ut det där. Trötta ögon blir piggare, huvudet lättare och kroppen får äntligen bli trött.
Att inte kunna springa påverkade därför mer än konditionen. Och rörlighet är dessutom ganska central om man tänker sig ett långt och aktivt liv efter arbetslivet.
Fysioterapeutens bedömning av mitt knä
Till slut bokade jag tid hos en fysioterapeut med erfarenhet av löpare. Vid undersökningen fick jag bland annat stå på ett ben och göra en enbensknäböj. Då blev problemet väldigt tydligt: jag hade svårt att hålla knät stabilt och det vek inåt i rörelsen.
Fysioterapeutens bedömning var att jag behövde stärka muskulaturen kring höften och förbättra kontrollen i rörelsen. Själva knät verkade vid undersökningen vara i gott skick. Jag fick fyra individuellt valda rehabövningar och instruktionen att arbeta med dem regelbundet.
Knärehab: min viktigaste lärdom
Det intressanta för mig var att smärtan satt i knät medan en del av problemet enligt fysioterapeuten fanns högre upp i rörelsekedjan. Jag hade själv gissat på bålstyrka och försökt behandla problemet utifrån den gissningen. Undersökningen pekade i stället på höftstyrka och kontroll.
Det betyder förstås inte att alla som får ont i knät av löpning har samma problem. Min lärdom var snarare att sluta gissa när ett problem inte går över. En professionell bedömning gav mig något konkret att arbeta med.
Och sedan stukade jag foten
Efter en veckas rehab gav jag mig ut på en försiktig löptur. Planen var 3–4 kilometer njutlöpning. Som vanligt vid den tiden lämnade jag telefonen hemma, inspirerad av boken ”Löparens hjärta”.
Jag sprang förbi ett nybygge, trampade snett på en lös sten och foten vek sig. KRAS. Först trodde jag att den var bruten. Det var den lyckligtvis inte, men stukningen var rejäl och jag befann mig avsides utan telefon.
”Bra idé, din principfasta och envisa idiot, att lämna telefonen hemma”, tänkte jag medan jag linkade hem.
Resultatet blev alltså ett vänsterknä som inte uppskattade hältan och en högerfot med en betydligt mer kreativ färgskala än vanligt. Tajmingen för knärehab kunde varit bättre.
Rehab i stället för att bara hoppas
Trots den lilla omvägen var jag glad att jag hade tagit tag i knäproblemen. För mig var skillnaden stor mellan att gå omkring med värk och hoppas att den försvinner och att faktiskt få en bedömning och en plan.
Har du ihållande eller återkommande knäsmärta är det rimligt att få besvären bedömda av vården eller en fysioterapeut, särskilt om smärtan påverkar vardag eller träning. Det här inlägget beskriver bara min egen väg tillbaka.
20 kommentarer