· Livet

FIRE – vad är lätt och vad är svårt?

FIRE är matematiskt ganska enkelt och mänskligt ganska svårt. Det var min poäng 2020 och den håller fortfarande: spara en del av inkomsten, investera långsiktigt och låt tiden göra jobbet. Det svåra är att bygga ett liv man faktiskt vill leva under tiden.

Indexfonder kan vara ett enkelt verktyg för långsiktigt sparande, men varken avkastning eller tiden till ekonomiskt oberoende går att garantera.

Det lätta: principen

Den ekonomiska kärnan är enkel:

  • Spendera mindre än du tjänar.
  • Bygg en buffert.
  • Investera överskottet långsiktigt och brett.
  • Håll avgifterna låga.
  • Upprepa under lång tid.

Det kräver inte avancerad finanskunskap. Det kräver främst ett system som fortsätter fungera när motivationen är låg och marknaden är stökig.

Sparkvoten spelar stor roll – men är inte hela modellen

En hög sparkvot hjälper på två sätt: mer kapital investeras och hushållet vänjer sig vid en lägre kostnadsnivå.

Men det går inte att säga att en viss sparkvot automatiskt ger ekonomiskt oberoende på exempelvis 8, 10 eller 15 år. Startkapital, framtida avkastning, inflation, skatter och framtida utgifter påverkar utfallet.

Jag skrev mer om hur vi räknar i inlägget om sparkvot.

Det svåra: beteendet

Det verkligt jobbiga är inte att förstå formeln. Det är att ändra autopiloten.

Vilken bil behöver vi? Hur mycket bostad vill vi finansiera? Vilka bekvämligheter ger faktiskt något? Hur mycket arbetstid vill vi byta mot konsumtion?

Det var den processen som gjorde FIRE intressant för mig. Inte fondvalet.

Vardagsliv och FIRE-resan
Om man inte stannar upp är det lätt att missa vad det är man försöker frigöra tid till.

Arbetet är inte fienden

I originaltexten skrev jag ganska hårt om det “tvingande 9–5-jobbet”. Jag ser fortfarande problemet i att vara ekonomiskt fast i ett arbete man inte mår bra av, men arbete i sig är inte motsatsen till frihet.

För många är meningsfullt arbete, kollegor, struktur och skapande en viktig del av ett bra liv.

Det jag vill minska är tvånget: att inte kunna välja om arbetssituationen slutar fungera.

Det riktigt svåra: vad gör man med friheten?

När sparandet väl går på autopilot kommer en större fråga smygande: vad är friheten till för?

Starta något eget? Arbeta deltid? Bygga, odla, skriva, resa, hjälpa andra eller bara vara mer närvarande?

FIRE, frihet och vardagsliv

Det finns inget standardiserat FIRE-liv efter mållinjen. Och det är kanske den viktigaste insikten.

Bygg livet före målet

Jag tycker i dag ännu mer att man ska undvika att göra FIRE till ett långt väntrum.

Om hela planen går ut på att stå ut i tio år för att livet ska börja sedan har något blivit fel. Ekonomisk frihet är mest intressant när den successivt ger mer handlingsutrymme redan på vägen.

Det kan vara en buffert, mindre skuld, möjlighet att säga nej, gå ner i tid eller ta ett mindre välbetalt men bättre jobb.

Min slutsats

Matematiken är den enkla delen. Livsdesignen är den svåra.

Och det är också därför FIRE fortfarande intresserar mig.

Mer om varför finns i Varför FIRE? och Varför skriver jag?.

IGMR

16 kommentarer

  1. Kristoffer
    Återigen ett oerhört klokt inlägg som sätter ord på det jag också går och funderar över nu när vi ”endast” har 4-5 år kvar till FI. Känner, likt dig, att jag vill ut på landet och jobba mera med händerna(jobbar som inköpschef idag på ett av dem större bolagen i Norden). Är uppvuxen på en gård med (arbetes)pendlingsavstånd till hela den skånska västkusten där i princip alla jobben finns för mig och min fru. Att kunna jobba med djuren och naturen på gården på heltid(inte 50+ timmar så som idag) är drömmen och det stora målet i livet. Att få kunna se, höra och dofta årstiderna dagligen i ett stressfritt mode hade varit fina kontraster mot idag. Med tanke på avståndet till de större städerna i Skåne finns också möjligheten för min fru att fortsätta arbeta - hon har samma önskningar som din fru verkar ha. Stort tack återigen för att du delar med dig av dina tankar - som du märker får jag otroligt mycket energi och input av dem!
    1. Kristoffer
      Tillägg till ovan svar - kanske en liten gård på cykelavstånd till en mindre by med allt man/ni behöver(mataffär/skola/offentlig kommunikation etc.) skulle vara en bra kompromiss för er?
    2. HerrIGMR
      Känns nästan som om inköp driver fölk mot FIRE. Utdelningsbagarn är inom den branschen och så även jag till viss del. Hade samma titel som du förr fram till väggkänningen. Nu har jag mer en amerikaniserad titel under supply chain. Hur som! Jag & vi har samma tankar som du/ni. Skåne är bra och det finns jobb här om man så vill. Har sneglat på Ängelholm och Bjärehalvön men också mer inåt landet på Hallandsåsens sydsluttning. Vill ha nära till vatten och skog. Svårt!
      1. HerrIGMR
        Och som svar till din andra kommentar - det är drömmen nu. En gård som skulle kunna generera sidoinkomster, lite mark, snickeri, maskinhall (eller liknande) i mindre skala. Odling, kreativitet och en bas för det mesta.
        1. Kristoffer
          Den drömmen följer jag helt - låter som en väldigt fin plattform och återhämtningsplats för er!
      2. Kristoffer
        Haha ja, eller så är vi mera introverta folk som funderar över varför alla gör som dem gör och vågar gå emot. Eller så är vi bara ett konstigt släkte helt enkelt? Helt enig - Skåne har allt vi önskar förutom vita vintrar kanske! Fina platser alla dem men prioriteringen mellan era önskningar bestämmer exakta platsen. Måste ni inte ha nära till havsvatten finns många fina och rimliga plaster där och på andra ställen. Jag är uppväxt på slätten och önskar mig vidderna igen men min fru är uppväxt med hav och skog - jag ser absolut tjusningen med detta också. Finns annars många fina naturområden med otroligt fina skogar i Skåne, vilka många ni redan har besökt har jag sett.
  2. fri2032
    Jag vet inte om det är för att det är måndag, men jag känner igen mig i din känsla av att inte kunna njuta riktigt av nuet, för att du ser framför dig vad som kommer sedan. Det är min ständiga kamp. Jag fattar att jag inte kommer bo där jag bor nu hela livet, men jag behöver ändå kunna vila i att just nu, på obestämd tid, är det här jag bor. Njuta av hur jag har det nu, utan att drömma eller längtar för mycket, men samtidigt tillåta mig att drömma och längta. Svårt! Tack för ett givande inlägg på en jobbig måndag! <3
    1. Kristoffer
      Brottas med precis samma tankar. Samtidigt som jag önskar ”vara mera i nuet” mera ger också mina framtidsplaner mig väldigt mycket energi i nuet - svårt detta!
    2. HerrIGMR
      Tack själv Fri2032. Det är en kamp och jag vet inte om du är lite i samma mode som jag. Känner lite att smekmånaden är över. Vi har optimerat, lärt oss, känt pirret, drömt, skaffat nya vanor och styrt om vårt liv till något bättre. Men nu går det lite på autopilot och det fungerar. Fas 2 är att förstå sig på sina egen vilja och ibland nyckfullhet. Vad är det i mitt nuvarande liv som är relevant och som jag vill ha kvar? Vilka av mina drömmar och famtidsvisioner har jag på grund av min nuvarande situation? Kommer jag trivas om jag förverkligar dem? Vilken grad av FIRE? "There aint no manual to our mind" sjunger en av mina favvoartister Kurt Vile. Så är det men man får kämpa på. Fästa blicken på målet och försöka förstå sig på vad det är man har att göra med, både sig själv och framtid. Obanad terräng.
  3. Kristoffer
    Tillägg till ovan kommentar: kanske en mindre gård med odlingsyta och något hus med möjlighet till snickeri som har nära (cykel)avstånd till ett samhälle som har allt ni behöver(skola, offentlig kommunikation m.m) skulle kunna vara något för er?
  4. Louise
    Bra inlägg! Lätt för mig - att månadsspara och tänka på inkomster/utgifter. Att ha en plan för FI är också ganska lätt. Svårt: Att behålla tålamodet och se slutmålet... Vi kämpar på!
    1. HerrIGMR
      Kärnfullt sammanfattat och tack för kommentaren. Tålamodet och tiden är nog det som gör att jag inte tror att FIRE kommer bli den nya stora saken. Det krävs en hel del av en och mycket kan hända under tiden - saker man inte har kontroll över. Vi kämpar också på :)
  5. Fru Lugn
    Det svåra är definitivt tålamodet! Sparandet är på autopilot och kräver så lite uppmärksamhet att jag ibland blir frustrerad för att jag glömmer hur bra det faktiskt går, trots månatlig uppföljning. Får det vara såhär enkelt, liksom? Samtidigt har vi ju vänt lite på steken och bygger drömlivet innan vi är ekonomiskt oberoende. 30% av inkomsterna går till amorteringar, men jag kan leva med det. När ett lån är avbetalt så ökar vi takten på nästa, osv. Visst blir det rent matematiskt dyrare i längden, men vår upplevda ökning i livskvalitet går inte att mäta i pengar. Jag stod inte ut i vår lilla tvåa med ett frimärke till trädgård i mer än ett år ungefär, trots att den var mycket bättre än min tidigare lägenhet med minibalkong. En handfull extremt otrevliga grannar i bostadsrättsföreningen (skrek att vi var idioter och hotade oss och andra med än det ena än det andra) hjälpte inte, men jag var liksom färdig med den platsen ändå... noll utvecklingspotential efter ett strukturen var satt i trädgården. Av ren envishet försökte vi tänka kreativt och fundera på hur vi skulle kunna få plats med en hund och två barn och kanske hanka oss fram där i max fyra år till, men sen hittade vi vårt nuvarande hus och då var det kört. Vi har som bekant slagit av på spartakten och valt att flytta ut på landet, bygga köksträdgård och växthus, skaffa en hund till, jag har gått ned i arbetstid och är tjänstledig lite när jag känner för det för att dryga ut semestern, osv. Jobbpendlingen är längre och FIRE-målet skjuts längre framåt, men i gengäld är livet mer precis som vi vill ha det just nu, med undantag för alldeles för många timmar jobb. Vem vet vad vi kommer göra om tio år? Sparandet kommer fortsätta ticka på och vi närmar oss miljonen i "lösa" tillgångar (exkl. hus, bil, etc.), medan vi utforskar vad livet borde innehålla. Kanske landar vi i deltid på nuvarande jobb, eget företag, föräldraskap på heltid, vem vet? Den största skillnaden är att vi skapar oss frihet i vardagen och trevande utforskar vad det faktiskt kan innebära. Det allra svåraste tycker jag är att våga tänka STORT, men ett steg i taget så kommer vi nog dit också :)
    1. HerrIGMR
      Inspirerande att ni tagit ett sådant helhetsgrepp. Jag förstår helt och hållet drivkraften då jag tror att vi verkligen delar trädgårdsintresse och natur. Man måste också våga ibland när saker skaver och det verkar ju verkligen som ni landade på fötterna :) Inspirerande!
  6. En kopp te
    Har nyligen hittat din blogg och gillar verkligen det jag läst hittills. Jag kom i kontakt med FIRE-tänket för ungefär fem år sen, har inte gått all in men förändrat en del kring sparande, konsumtion och arbete. Är också väldigt förtjust i trädgårdsarbete och har funderingar på utbildning inom det, gärna med fokus på design, men har lite svårt att hitta utbildningar som känns vettiga. Ska man t ex läsa på Alnarp är det kandidatexamen och det blir ett ganska stort åtagande. Undrar om du har hittat någon utbildning som du tycker verkar bra, med tanke på att du verkar fundera på det? Tack för läsvärda inlägg!
    1. HerrIGMR
      Haha det låter precis som jag och mina funderingar... Jag håller med - det är ett stort åtagande och därmed tvekar jag lite. Jag funderar på att i framtiden erbjuda mina tjänster på volontärbasis och kanske "jobba mig in". Drömmen vore att få tuta omkring på typ Sofiero och hjälpa till där. Man har ju snappat upp en del redan och har en del att bidra med (inbillar jag mig). Det kräver dock att vi kommit längre i FIRE än vad vi gjort nu. Min fru arbetar också inom det kreativa och vi har funderingar på att slå våra kloka huvuden ihop i ett företagande. Jag gillar att ha olika saker att göra så helst inte en heltid på något av ställena. Trädgård, bygg, klurigheter och mycket annat lockar! Och tack för pepp! Glad för din kommentar!

Nya kommentarer

De äldre kommentarerna finns kvar ovanför. Vanliga kommentarer publiceras direkt; misstänkt spam och känsligt innehåll granskas först.

Hämtar kommentarer …

Skriv en kommentar

Du svarar

E-postadressen visas aldrig. Automatiskt spamskydd är aktiverat.