Kort svar: Sparkvot = sparande delat med nettoinkomst gånger 100. Bestäm vad du räknar som sparande och använd samma definition varje månad.
Det här har varit uppe otaliga gånger på ekonomibloggar, men frågan är fortfarande relevant: hur räknar man egentligen ut sin sparkvot? Framför allt – vad ska räknas som sparande och vad ska inte göra det?
Vi har valt en definition som passar vårt sätt att följa ekonomin. Det viktigaste är inte att alla räknar likadant, utan att man själv räknar konsekvent över tid.
Vad är sparkvot?
Sparkvoten visar hur stor andel av inkomsten som inte konsumeras utan sparas eller används för att bygga nettoförmögenhet.
Den enklaste formeln är:
Sparkvot = sparande ÷ nettoinkomst × 100
Om hushållet exempelvis får in 50 000 kronor efter skatt och sparar 20 000 kronor blir sparkvoten:
20 000 ÷ 50 000 = 40 %
Så långt är det enkelt. Sedan börjar det roliga, eftersom människor inte är överens om vad som ska stå på raden “sparande”.
Vad räknas som sparande?
Är amortering på bolånet sparande? CSN? Barnsparande? Pengar som läggs undan till nästa semester? Ett bilkonto där pengarna med ganska stor säkerhet kommer att försvinna när nästa bil köps?
Här finns många skolor. Min tanke har alltid varit att sparkvoten ska mäta det som är relevant för vårt eget mål och våra egna förutsättningar. Det viktiga är att jämföra samma saker månad efter månad. Annars blir en sparkvot på 47 procent i januari och 53 procent i februari mest två ganska dekorativa procentsiffror.
Så räknar familjen IGMR
I vår sparkvot räknar vi investeringar och amorteringar. När den här texten skrevs innebar det sparande på våra ISK, amortering på bolånet och amortering på CSN.
Vi har alltså valt en ganska bred definition av sparande:
- sparande och investeringar som vi behåller,
- amortering på bolån,
- amortering på CSN.
Tar vi pengar ur bufferten för konsumtion minskar däremot sparandet med motsvarande belopp. Annars skulle man kunna flytta pengar till sparkontot en månad, ta tillbaka dem nästa och ändå gratulera sig själv till två fantastiska sparkvoter. Så lätt ska vi inte ha det.
Vilka inkomster räknar vi med?
På inkomstsidan räknar vi pengar som faktiskt kommer in till hushållet och som är våra att disponera:
- nettolön,
- VAB-ersättning,
- föräldrapenning,
- side hustles och andra extrainkomster.
Barnbidraget har vi däremot valt att hålla utanför både inkomst och sparande eftersom även barnsparandet ligger utanför vår sparkvot. På så sätt behandlas de två sidorna konsekvent.
Räknar vi amortering som sparande?
Ja. Det här är en av de vanligaste diskussionerna när sparkvot kommer på tal.
Vårt resonemang är att en amortering minskar en skuld och därmed ökar nettoförmögenheten med samma belopp. Betalar vi av 4 000 kronor på bolånet har hushållets nettoställning förbättrats med 4 000 kronor, allt annat lika. Därför räknar vi amorteringen som sparande.
Samma resonemang använder vi för CSN. Det går förstås att invända att en obligatorisk amortering är en räkning snarare än ett frivilligt sparande. Det är en fullt rimlig definition. För oss har minskad skuld ändå varit relevant eftersom den både ökar nettoförmögenheten och på sikt minskar kostnaderna som hushållet behöver bära.
Men här finns en viktig skillnad om man använder sparkvoten för att beräkna vägen till ekonomisk frihet: en amorterad krona är inte samma sak som en investerad krona. Amorteringen bygger nettoförmögenhet och minskar framtida kostnader, men den ligger inte i en värdepappersportfölj och ger inte samma förväntade avkastning. Vill man räkna antal år till FIRE behöver man därför veta hur stor del av sparkvoten som faktiskt investeras.
Räknar vi barnsparande i sparkvoten?
Nej.
Vi har valt att behandla barnsparandet som Juniors pengar även när sparandet rent juridiskt ligger i vårt namn. Därför räknar vi varken barnbidraget som vår inkomst eller barnsparandet som vårt sparande.
Det går absolut att resonera annorlunda. Om pengarna står i förälderns namn är de formellt en del av förälderns ekonomi tills de faktiskt ges bort. Men vår sparkvot ska hjälpa oss att följa vår väg mot större ekonomisk frihet. Pengar vi mentalt redan öronmärkt för Junior får därför stå utanför.
Vi hade dessutom inte någon plan på att automatiskt lämna över hela potten på 18-årsdagen. Jag fick själv tillgång till pengar som ung och lyckades förvandla en ansenlig del till bilar, bensin, festivaler och stereoprylar. Ett slags kapitalallokering, absolut. Bara inte den Warren Buffett brukar prata om.
Räknas semestersparande och bilsparande?
Inte enligt vår definition.
Om vi lägger undan 3 000 kronor i månaden för att betala en semester om ett halvår har vi egentligen bara flyttat konsumtionen i tiden. Samma sak gäller ett konto för nästa bil, julklappar eller en planerad renovering.
Pengarna kan mycket väl ligga på ett sparkonto under tiden och det är utmärkt privatekonomiskt beteende. Men om syftet är att de ska konsumeras räknar vi dem inte som långsiktigt sparande i sparkvoten.
Det här gör också sparkvoten mer användbar för oss. Den mäter inte hur mycket pengar som råkar lämna lönekontot varje månad utan hur mycket av inkomsten som faktiskt går till att bygga vår ekonomi.
Jag har också skrivit om vad som är lätt och svårt med FIRE – där sparkvoten är en viktig del av ekonomin, men långt ifrån hela livsprojektet.
Sparkvot och ekonomisk frihet
Sparkvoten blev populär i FIRE-kretsar av en bra anledning. Ju mindre del av inkomsten man behöver för att leva och ju större del man kan investera, desto snabbare kan ett kapital byggas upp. Samtidigt innebär lägre utgifter att det framtida kapitalet inte behöver finansiera lika höga kostnader.
Det är en ganska kraftfull dubbel effekt.
Men man ska vara försiktig med att ta en hög sparkvot och automatiskt översätta den till ett visst antal år till ekonomisk frihet. Om 20 procentenheter av sparkvoten består av amortering och resten investeras får man en annan kapitalutveckling än om hela sparandet går till en diversifierad portfölj.
För att följa vår egen vardagsekonomi fungerar den breda sparkvoten bra. För att modellera FIRE är det klokt att dessutom hålla koll på investeringskvoten – hur stor del av nettoinkomsten som faktiskt investeras i tillgångar som ska finansiera framtida utgifter.
Exempel: så räknar man ut sparkvoten
Säg att ett hushåll under en månad har:
- 50 000 kr i nettoinkomst,
- 12 000 kr i investeringar,
- 4 000 kr i amortering,
- 2 000 kr som läggs undan till nästa semester.
Med vår definition är sparandet 16 000 kronor. Semestersparandet räknas inte eftersom pengarna är avsedda för framtida konsumtion.
16 000 ÷ 50 000 = 32 % sparkvot.
Investeringskvoten blir samtidigt:
12 000 ÷ 50 000 = 24 %.
De två talen svarar helt enkelt på olika frågor.
Det viktigaste är att räkna likadant varje gång
Man kan diskutera i all evighet om CSN, bolån, barnbidrag och amortering “får” räknas. Kommentarerna under den här artikeln är ett ganska bra bevis på det.
Jag tycker fortfarande att den mest användbara principen är enklare: bestäm vad din sparkvot ska mäta och ändra inte definitionen bara för att få en snyggare procentsiffra.
Vår sparkvot mäter hur stor del av hushållets disponibla inkomster som går till investeringar eller till att minska våra skulder. Barnets ekonomi och pengar avsedda för framtida konsumtion hålls utanför.
Vill du gå ett steg längre kan du också räkna på din verkliga timpenning. Tillsammans säger de två måtten ganska mycket: vad en arbetstimme faktiskt ger dig och hur stor del av det du lyckas behålla.
Räknar också med amorteringar i sparkvoten. Inte så mycket för nettovärdet med huset öker eftersom vi hade tänkt att bo där och inte sälja för att nå FI. Men tänker att dessa ger en "avkastning" i och med lägre räntekostnad när lånesumman sjunker. Lägre utgifter = snabbare väg till ekonomisk frihet!
Angående barnen - nej en hög med pengar kan gå hur bra eller hur dåligt som helst. Vi tänker också att hjälpa till och ha som krockkudde.
/Anna
Visst hade det varit bättre att investera pengarna för ränta på ränta, men med CSN har man inte många val och standardavbetalningen ligger på 25 år = 4% amortering.
Alla pengar som jag sedan har kvar för att behålla kortsiktigt eller som jag investerar räknar jag som sparande. Jag hade alltså inte beräknat mitt bolån (om jag nu hade något) som sparande utan som en successivt minskande utgift.
Om man ska räkna på 4%-regeln och beräkna när man uppnår ekonomiskt frihet förutsätter ju sparkvoten att det som inräknas i "sparande" är de facto ett sparande på börsen. Det jag sparar på vanligt nisch-sparkonto med 0.95% i ränta är ju inte ens i närheten av den 5%-iga (inflationsjusterade) avkastningen som kända kalkyler bygger på. Att då tänka "nice, jag har en sparkvot på 60%" när man inräknat allt möjligt sparande kommer göra en besviken. Endast "sparkvoten på börsen" blir sparkvoten mot ekonomisk frihet.
Om jag tjänar 20,000 kr netto och sparar 5,000 kr på börsen och ytterligare 5,000 kr i madrassen för att kunna köpa en "schysst" frimärkssamling i framtiden kan jag ju inte räkna det som jag ligger på 50% sparkvot mot ekonomisk frihet.
Intressant att se att folk tänker så olika kring var ett sparande är :-) Håller med om det du säger, bara man räknar lika för sig själv hela tiden, så man kan följa sin egen resa!
Tack för att du ställde saker litta på ända - ska läsa på mer och fundera.
@D en snabbgoogling visar att du nock har rätt.
Blev kanske lite slarvigt uttryckt av mig!
Japp, de testade med olika fördelningar! Det jag menar är om man kombinerar kalkylen med hur många år man har till frihet för att kunna applicera 4%-regeln blir det skevt.
Ett exempel: Om jag tjänar 20,000 kr netto och kan spara 50% (sparkvoten) tar det 17 år enligt MMMs kalkyl att bli ekonomiskt fri enligt 4%-regeln (då jag fortsätter leva på 10,000 kr/månad inflationsjusterat). Jag kommer då ha ett kapital på 3 Mkr (inflationsjusterat) och kan ta ut 4% per år (120,000 kr) eller 10,000 kr/månad. Denna kalkyl förutsätter ju då att du faktiskt har 3 Mkr om 17 år. Det kommer du aldrig ha om du har sparat 5,000 kr i indexfonder och 5,000 kr i madrassen (fortfarande en 50% sparkvot), ännu värre om du kört bara 25% aktier under tiden.
Du kan väga om till räntor, nischbank etc när du väl innehar kapitalet, men för att nå dit måste du ha en genomsnittlig avkastning på 7% eller vad nu den specifika kalkylen räknar med. Man kan inte kombinera en "sparkvot" på 50% varav hälften innebär madrassparande och sedan tro att man ska vara ekonomiskt fri enligt 4%-regeln om 17 år. Då kommer man bli besviken.
Nu är jag ganska ny på området ska tilläggas, så jag kan ha missat något. Men detta går inte ihop för mig. För att bygga ett kapital över lång tid krävs hög risk för att kunna få hög avkastning över tid. För att sedan behålla kapitalet bör du dra ned på risken och således också avkastningen. Har jag en sparkvot på 50% med allt i madrassen kommer jag inte ens kunna leva 17 år på mitt kapital då mycket av det har ätits upp av inflationen.
Ska man kombinera "years until retirement" och applicera 4%-regeln måste man ju fylla alla kriterier, varav ena är att din portfölj avkastar i snitt 7% per år så att det efter inflation kvarlämnas minst 4% avkastning/år.
/Arbetsplanen
Vi amorterar klart på vårt hus men börjar närma oss gränsen för amorteringsfritt eller att vi kan börja dra ner på amorteringen. Det kommer vi nyttja och styra de pengarna till investeringar istället.
Tycker det är bra att du tog upp detta då jag inte tänkt på det på detta sätt förr. Tackar!
Det är alltid intressant att höra hur sparkvoten räknas ut. Det är verkligen många skolor kring det.
Jag gör ungefär som ni men räknar med med barnbidrag som inkomst och barnsparande som sparande. Pengarna är trots allt i vårt namn och kunde lika gärna vara mitt och fruns sparande.
Men eftersom vi kommer vilja stötta våra barn i framtiden så kommer det att ges pengar om de är i behov av det. Ca 200 000kr var vid bostadsköp, om de nu vill köpa ett boende.
Utdelningar räknar jag inte med och inte CSN heller. Tycker dock man kan göra det men jag har snart betalat av CSN och därför inte orkat ta med det eftersom det snart inte blir mer betalningar dit. Istället kommer mitt sparande höjas med samma summa.
Blir mumma för sparkvoten :)
Pappa betalar? Bloggen om privatekonomi
Ja visst är det spännande att se hur folk räknar och gött att du kan styra in CSNpengarna i sparandet. Jag slutbetalar mitt 2026.
Idag sa jag upp trädgårdstunnan. 670 kronor om året sparar jag och FI-summan sjunker med knappa 17 000 kr. Städtjänsten på 1200 kr sa vi upp häromveckan. FI-summan sjunk där med 360 000 kr.